SEKO vill väl också ha nya medlemmar

Medlemsinformation Avtal -10» Jag tänker ”blogga” om avtalsrörelsen så att framförallt ME-medlemmar löpande ska kunna ta del av avtalsförhandlingarna. Min avsikt är att på ett personligt och direkt sätt försöka beskriva vad som händer. Ha gärna synpunkter på det jag skriver men hör av dig i så fall!
Jag vet att ni har mycket att göra där ute och jobbar hela dagarna, men flera av er har säkert märkt att den så kallade stora förhandlingsrundan 2010 börjat. Kanske har ni hört att Industriavtalets parter strandat sina förhandlingar och till och med tackat nej till medlarens förslag. Det råder en kärv stämning, som det heter.

Maskinentreprenörerna – vi på ME – har träffat SEKO för att diskutera vårt Maskinföraravtal och vi har skiftat yrkanden eller krav på avtalsförändringar.

Men jag som är skolad i näringslivet och inte har varit så kallad förbundsdirektör särskilt länge tycker att det varit en irriterande start på våra diskussioner. Deras långa lista av yrkanden har ingen koppling till verkligheten. Det är nästan som om vi på ME ibland lever på olika planeter med olika ekonomier än SEKO.

ME försöker förklara att Sverige, ekonomin och branschen inte ser ut som på 1970-talet eller 80- eller 90-talet för den delen, och att avtalet måste anpassas till den verklighet som vi ser framför oss och kan läsa om i tidningar och se ute i företagen: Att konkurrensen från utlandet ökar.

Men SEKO ser inte detta som något viktigt utan vill utgå ifrån nuvarande avtal och sedan skruva upp kravbilden ett antal nivåer.

Detta oroar mig. Har SEKO verkligen inte märkt att facken tappar medlemmar? Att ungdomarna inte kommer till branschen i så hög grad som vi önskar. Att det finns flera nytänkande bemanningsföretag i Sverige som hyr ut arbetskraft som kostar mindre än att anställa?

Det är inte 1970 längre! Jag har en hyfsad uppfostran, men ibland får jag lust att slå näven i bordet.

När det gäller den öppna frågeställningen gällande ungdomars utanförskap visar SEKO ett oförståeligt ointresse. I huvudsak menar SEKO att det är en fråga som enbart kan lösas med högre ingångslön. Har vi inte hört den förut? Generallösning till alla problem är alltså en högre ingångslön och sedan ska vi väl också tacka gud för skatteåterbäringen!

Vi måste våga ifrågasätta vårt eget avtal om det finns delar som bidrar till att hålla ungdomar utanför arbetsmarknaden, alltifrån lönetrappor, lärlingssystem, turordningsregler med mera. Vi måste se verkligheten som den är och vara kreativa, det är trotsallt ungdomen som ska bära vår bransch vidare in i framtiden. I detta borde vi och facket inte ha någon motsatt uppfattning. SEKO vill väl också ha nya medlemmar?

Med vänlig hälsning
Hampe

Stockholm 2010-03-10

Våra avtalsyrkanden fokuseras alltså på ökad flexibilitet för att möta internationell konkurrens och att minska ungdomars utanförskap. Avseende det första vill vi se en ökad möjlighet till flexiblare arbetstidsförläggning till en rimlig kostnad för att kunna möta den gränslösa konkurrenssituation som håller på att utvecklas. När det gäller ungdomars utanförskap är det vår mening att vi liksom alla andra parter på arbetsmarknaden har ett övergripande ansvar. Helt enkelt att försöka förändra de regler som bidrar till att yngre personer har svårt att komma in men också att få stanna kvar på arbetsmarknaden.