Det mesta är nu färdigt med arbetet runt de nya så kallade storstadskraven, de miljökrav som gäller för maskinentreprenörer som planerar att arbeta med jobb i Stockholm, Malmö, Göteborg och entreprenader där Trafikverket är beställare.
Sedan hösten 2009 har branschrelaterade arbetsgrupper(Maskinentreprenörerna har deltagit) gått igenom rader av förslag för att ta fram nya och bättre anpassade miljökrav då den tidigare så kallade 105:an, och storstadskraven, varit i behov av förbättringar och uppdateringar. Storstäderna är i princip redan klara.
I Malmö är kraven antagna och börjar gälla första januari 2012. I Göteborg ska det fattas beslut i fullmäktige, men allt tyder på att kraven där också börjar gälla i januari 2012. I Stockholm ska ärendet upp i december och räknas också gälla från och med första januari 2012.
Kvar är Trafikverket. Trafikverket anser att det behövs ytterligare analyser och meddelar att man räknar med att vara färdiga för skarpt läge första april 2012.
Det nya regelverket har bland annat samkörts med de så kallade nationella miljökvalitetsmålen. I de nya kraven läggs stor vikt vid att entreprenören ska ha en relevant och genomtänkt miljöplan. I den ska hela tanken bakom entreprenörens miljöarbete synliggöras. Dessutom är syftet att kraven ska vara kostnadseffektiva, enkla, tydliga och uppföljningsbara.
På ren svenska betyder detta att tillverkarna har lyckats med att göra maskinerna renare, så nu övergår miljöarbetet att titta på andra delar i entreprenadkedjan. Entreprenören får bli ”vuxen”, och arbeta med större frihet under större ansvar. Ett exempel är till exempel ökad förståelse för problemen med hydraulvätskor. Kraven gäller bara i känsliga områden. Och det går att få undantag helt och hållet för en speciell maskin om det finns underlag från maskintillverkaren som visar att maskinen inte fungerar med hydraulvätskor. Däremot finns ingen förståelse för att godkänna Europadiesel och lämna MK1.
De nya miljökraven har också formuleras, är det tänkt, på ett sätt som gör det enklare för entreprenören att följa och förstå regelverket. Hur det blir med den saken vet vi inte förrän det varit i sjön ett antal månader.
För lite elakt kan man säga att de nya kraven består av sida upp och sida ner av akademiskt och powerpointvänliga vaga och förnuftiga resonemang som ska beaktas i verkligheten av fotfolket när jobben ska utföras. Ska man vara snäll så kan man dock säga att det ser bättre ut än tidigare. Det är nämligen klart mindre detaljstyrt och mer entreprenörvänligt än tidigare. Större ansvar och frihet ligger på entreprenören. Mycket tyder på att beställarna har insett värdet av att lyssna på produktionsfolkets vardagsproblem.