PrintLogo
 
 
Tidning / Reportage / 2008 / Giftig schakt


Giftig schakt

Arbetsplats
Fakta

BT Kemi

Fakta Bakgrund BT Kemi bedrev tillverkning av ogräsbekämpningsmedel, främst fenoxisyror, mellan 1965 och 1977. De boende i samhället fattade misstankar om att allt inte stod rätt till med företaget, inte minst på grund av den lukt från fabriken som tidvis låg tung över samhället. Många boende i samhället drabbades av andningsbesvär. En trädgårdsmästare, Carl Johan Ahl, som använde vattnet från den intilliggande Braån för bevattning såg sina växter plötsligt dö.

Då bildades en miljögrupp för att protestera mot fabriken med Monica Nilsson som den främste förgrundsgestalten. 1975 avslöjades att 400 tunnor med restprodukter efter framställning av växtgifter grävts ner i marken. Det hade skett sen 1971, nattetid, i skydd av mörkret. Protesterna från byborna nonchalerades av företagsledningen som hävdade att tunnorna inte innehöll några giftiga ämnen. Men analyser av tunnornas innehåll skulle senare visa det rakt motsatta. 1977 hittade man ytterligare 600 tunnor och BT-kemis verksamhet stoppades. Samma år försatte sig företaget i konkurs. 1979 anhölls företagets direktör för brott mot miljöskyddslagen, men släpptes senare då preskriptionstiden gått ut. Direktören och fabrikschefen åtalades även för vårdslöshet med gift enligt brottsbalken, men friades eftersom allmän fara inte kunde styrkas. Samma år sprängdes fabriken.

Sanering Det norra området där BT Kemi haft avloppsdammar och även grävt ner tunnor innesluts i slutet av 1970-talet av ett dräneringssystem. Gränsen mot Braån förstärks med en bentonitskärm. Rivningsmassorna från fabriken läggs över på det norra området. Man tror vid den här tidpunkten att gifterna ska lakas ut av regnvatten. Förhoppningen är att det ska ta tre till högst sex år. Men provtagningar under de två kommande decennierna visar att varken marken eller vattnet återhämtar sig. I mitten av 1980-talet upptäcker man under golvet i en verkstadslokal giftet dinoseb. En ny saneringsomgång tar sin början. I början av 2000-talet kommer Svalövs kommun och Naturvårdsverket överens om att ta fram en hvudstudie om hur marken en gång för alla ska saneras. 2004 godkändes studien och den tredje saneringsomgången som pågår nu är ett resultat av den. Än återstår att se om man äntligen ska lyckas sanera efter BT Kemi.

BT-Kemi – den värsta miljöskandalen i modern svensk historia. Och en kamp mot giftet som pågått i mer än 30 år. Nu saneras återigen området i skånska Teckomatorp. —Det känns som om man är med om något historiskt, säger maskinförare Kim Berggren.

DEN 5 SEPTEMBER 2007 klippte landshövding Göran Tunhammar bandet. Nu — äntligen — skulle det ske. Det ökända området skulle en gång för alla saneras från giftet och det var Skanska som hade fått uppdraget. I årtionden hade den lilla orten — Teckomatorp — mitt på den skånska slätten i Svalövs kommun varit förknippad med den värsta miljöskandalen i Sveriges, ja, Europas moderna historia.

Det var 1975 som det uppdagades att företaget BT-Kemi i hemlighet, nattetid, grävt ner närmare 1000 tunnor under marken med bland annat det giftiga grundämnet antimon. Men också denna gång skulle saneringsarbetet försenas. Först i april 2008 påbörjade Skanska saneringen av området och borttransportering av de giftiga jordmassorna. Men gång efter annan har arbetet av-brutits och skanskaägda Schakt och Transport AB:s maskinförare, Kim Berggren, har tvingats lämna Teckomatorp för andra jobb i väntan på kontraorder.

När tidningen Maskinentreprenören träffar Kim har han just hämtat sin Volvo EC 460 från giftområdet för att arbeta med annan schaktning i Malmö under en månad.


MAN HAR UPPTÄCKT ATT GIFTET trängt djupare ner i jordlagren och har därför sökt nya exporttillstånd till Tyskland för ytterligare 20000 ton. Det är där jordmassorna oskadliggörs genom upphettning,

—Det tar någon månad innan jag kan återvända till Teckomatorp och göra det sista, säger Kim Berggren.

I en mening är det ett vanligt grävjobb han gör. Samtidigt något fullkomligt unikt.

—Jag är så pass gammal att jag minns uppmärksamheten, jag kommer i håg tv-bilderna när man sprängde fabriken, hur den föll ihop. Det är ju ett speciellt jobb, inte minst eftersom det var och är så stor uppståndelse kring området. Jag har varit med i Sydnytt tre gånger och flera tidningar har varit på plats och många kollegor frågar hur det är därute. Sådan uppmärksamhet får man ju inte på andra jobb.

Kim hade själv inga större betänkligheter att vara mannen som gör själva saneringen. Däremot har hans föräldrar varit en aning oroliga.

—Det låter ju obehagligt att man jobbar med förgiftad jord, men jag utgår från vad experterna säger, att ångorna inte är giftiga. Men man får vara försiktig och jag springer inte ut i onödan. Jag har skyddshandskar på mig och flyttar ingenting för hand.

För att stå ut med den märkligt söta mandelaktiga lukten från den giftiga jordmassan har Kim en kolfiberlåda på maskinens tak.

—Den tar bort lukten, men den sätter sig ändå i kläderna och jag har den i håret när jag kommer hem. Under grävandet tas med jämna mellanrum prover från jorden i skopan. Och gång efter annan har alltså arbetet stannat upp.

—När jag kom in i projektet 2004 trodde vi att saneringen skulle vara klar 2006, men saneringen har kantats av stora problem, säger Lars Bevmo, projektledare för Svalövs kommun.


EN AV MÅNGA MOTGÅNGAR som föranledde stopp var när det holländska företaget, ATM, som ursprungligen tog emot den förorenade jorden upptäckte 10-50 gånger högre halter av antimon än vad svenska mätningar hade visat.

—Vi visste att antimon fanns i jorden men alla experter sa att det inte var något problem. Men i Holland använde man en annan och mer säker analysmetod än i Sverige. Att de svenska analyserna skulle visa sig vara felaktiga… det hade jag inte kunnat drömma om, säger Lars Bevmo.

Och återigen stannade projektet upp. Och det kostade pengar eftersom ett fartyg låg lastat i Rotterdams hamn och väntade på besked om var man skulle lasta av den förorenade jorden. Men Skanska och Svalövs kommun hittade till slut en lösning. Jorden transporterades till Tyskland där Bilfinger-Berger behandlar och oskadliggör den. Saneringen efter BT-Kemi kommer efter alla år att landa på 200 miljoner kronor plus lite till på grund av underleverantörer som hoppat av projektet och problemen med antimon. Det är pengar som staten i huvudsak står för.

 —En förklaring till att saneringen haft så många problem och kostar mer än vad någon kunnat ana är att ingen har någon erfarenhet av något liknande. Det finns inget motsvarande fall, ingen erfarenhet av att behandla bekämpningsmedel av det här slaget. BT-Kemi-skandalen är helt unik.


NÄR KIM BERGGREN ÄR KLAR kommer han ha schaktat 45 000 ton jord. Men fler åtgärder kommer att krävas. Projektområdet är uppdelat i den norra och södra sidan. En bit in på hösten kommer den norra delen vara färdigsanerad. Området ska fyllas och ett parkområde ska växa fram. Kontrakt har skrivits med Oden Anläggning AB. Men då återstår den södra delen. Och det kommer att kosta uppåt 50 miljoner kronor ytterligare.

—Jag räknar med att vara klar med mitt uppdrag i slutet av september, säger Kim Berggren. Den luttrade projektledaren Lars Bevmo drar på svaret på frågan om när Teckomatorpborna kan lägga BT-kemi-skandalen åt handlingarna.

—Då pratar vi 2010… jag hoppas det, men… det är vad vi tror nu.


 

 
 
 
 
 
Nyheter i din mobil

Du vet väl att du kan få branschens snabbaste och bästa nyheter rakt in i din mobiltelefon? Skriv in: mobil.me.se i webbläsarens adressfönster. Kart!