Nu är den nya byggjätten på plats. Men det är ingen vanlig byggentreprenör, Svevia behåller och utvecklar maskinparken.
DEN 27 NOVEMBER i fjol var det omröstning i riksdagen. 137 röster mot 132 gjorde att beslutet att bolagisera Vägverket Produktion äntligen klubbades igenom. Nu finns en jätte med 350 anläggningsmaskiner.
Röstningen kan ju tyckas väldigt jämn, men enligt Dennis Scherman, vd för dotterbolaget Svevia Fastighet och Maskin ab, var det i princip klart på förhand att bolagiseringen skulle bli av.
— Det var ju socialdemokraterna och vänstern som ansåg att det skulle drivas vidare i form av en myndighet, vilket var helt väntat. Och det var ju spännande att följa omröstningen men det fanns aldrig några tvivel hos oss, vi var säkra på resultatet.
Sen den första januari finns inte längre Vägverket Produktion, utan har övergått till ett – förvisso statligt ägt – bolag: Svevia. Och statligt kommer det förmodligen att förbli.
Redan 1995-1996 togs det ett riksdagsbeslut om att Vägverket Produktion skulle bolagiseras, men beslutet revs upp när socialdemokraterna åter fick majoritet.
Dennis Scherman berättar om vad det innebär att gå från att vara en del av en statlig myndighet till att vara ett bolag.
— Egentligen inte någon större skillnad. Nu är vi som övriga aktörer på marknaden ett bolag, med allt vad det innebär. Vi har egentligen jobbat under samma villkor i många år nu, vi har varit konkurrensutsatta sedan 1999. Men skillnaden är ju att då följde vi regelverk som gäller för myndigheter, medan vi nu följer regler som gäller för aktiebolag. Och sen är det ju lätt att tro att myndigheter gärna gräver ner sig i papper, men nu, som bolag, är det på ett vis mer att tänka på, man ska ha bolagsstämma och styrelse.
FÖRDELEN MED BOLAGET, enligt Dennis Scherman, är att uppdraget blir tydligare och likaså verksamheten.
— Och så har man ju möjlighet att på sikt ändra inriktning om man vill det. Enligt tidigare regler fick vi inte verka inom grannländerna, något som vi har möjlighet till nu. Det finns inga planer på det men om det i framtiden skulle visa sig vara en god idé så går det alltså. Och det finns ju också möjlighet att förvärva andra bolag. Nackdelen är att administrationen ökar och att skattereglerna är ännu krångligare.
Däremot slipper man lagen om offentlig upphandling (LOU).
— Det kunde vara jobbigt och hindrande tidigare. Nu är vi inte uppbundna på samma sätt av den lagen.
Dennis Scherman var tidigare affärsområdeschef inom Vägverket Produktion och han trodde att det skulle ta längre tid att vänja sig vid nyordningen, än det faktiskt har gjort.
— Nu har det bara gått en dryg månad och det känns som om Svevia alltid har funnits, Vägverket Produktion bleknar mer och mer. Jag har jobbat i koncernen i 37 år och jag trodde att separationsångesten skulle bli svårare.
INTE HELLER BLAND DE ANSTÄLLDA har oron varit särskilt stor, utan alla har redan hunnit vänja sig, enligt Dennis Scherman.
I branschen har det funderats över hur väl Svevia kommer att stå sig i konkurrensen – de har många maskiner, mycket gubbar, många grusgropar och depåer. Går det att behålla allt och ändå vara kostnadseffektiva?
— Ja helst vill vi ju ha ännu fler maskiner! Lyckas vi väl vill vi växa ännu mer. Vi har redan en enorm maskinpark och ska vi ta en större marknadsandel så kräver det mer investeringar och fler maskiner. Jag känner ingen oro alls! Vi har en unik erfarenhet som sträcker sig långt bak i tiden.
Bolaget investerar 150 miljoner per år i maskiner och fastigheter. En kassa fick Svevia med sig, som bestod av de pengar som de hade tjänat i Vägverket Produktion, en summa som uppgick till omkring 1,5 miljarder. Svevia som helhet fakturerar för drygt sju miljarder varje år, en siffra som på sikt förväntas stiga till 11-12 miljarder. Av de sju miljarderna står dotterbolaget Fastighet och Maskin Ab för 700 miljoner.
— Av det får vi in 550 miljoner kronor inom koncernen, berättar Dennis Scherman. Siffrorna på sikt beror på hur vi klarar vårt uppdrag. Lite lugnt och försiktigt kan vi vända oss mot en extern marknad.
Totalt finns det 2500 anställda inom Svevia, en siffra som har minskat de senaste åren men nu har man inte behövt varsla någon och planerar heller inte att dra ner på folk. Enligt Dennis Scherman sker inga diskussioner alls om varsel.
Snarare funderar man på att växa, och anställa fler människor.
— Vi har funderingar på verkstadssidan. Det har blivit svårare att hitta bra verkstäder, så vi planerar att nyanställa montörer och mekaniker. Får vi bra kundunderlag så kan det vara något, det är en av de bitar vi tittar på just nu.
Enligt Dennis Scherman så kanske branschen i stort tar för givet att Vägverket Produktion har varit överdimensionerat för att det har varit en del av Vägverket.
— Men så är det inte, vi har snarare effektiviserat under flera år. Ett problem vi står inför nu är att det är svårt att rekrytera nya duktiga yrkeskunniga. Det är ett större problem än att vi skulle vara för många inom företaget.
FINANSKRISEN MÄRKS AV, men inte alltför mycket.
— Vi har haft lite otur och tappat några grundpaket i upphandlingar.
Någon större oro finns alltså inte alls, utan snarare en stark framtidstro.
— Visst har det bara gått en månad, det kan hända mer otäcka saker framöver, men jag tror att vi kommer att klara oss mycket bra.