Det är för sent att börja tänka framåt när tjälen slår till. Tänk nu i sommar i stället. Är detta lösningen för dig?
Det fanns en tid då maskinentreprenörer kunde gå och stämpla då tjälen satte stopp för möjligheterna att gräva. Inte längre. Det är bara att tina och gräva. Och tjäna pengar.
Det är sällan en så tekniskt enkel konstruktion som Heatworks värme- och tjältiningsmaskin hamnar på tekniksidorna i denna tidning. Men som bekant är det nästan alltid de enklaste lösningarna som är de smartaste. Oberoende branschbedömare hävdar att Heatworks produkt kan vara en av de tio mer gångbara produkterna som kommit ut på marknaden de senaste tio åren. De är nämligen både prisvänliga och leder omgående till högre intäkter.
Företaget Heatwork i Narvik i Norge tillverkar sex olika värme- och tjältningsmaskiner. De finns att få monterade på släp, eller i anpassade containrar. På maskinerna monteras helt sonika en panna med brännare. Det är en elmotor som driver pump- och styrsystem (drivs med diesel från maskinen eller extern nätström).
I slangsystemet rinner en värmetransporterande vätska (50 procent vatten och 50 procent glykol) och slangsystemet (som beroende på modell täcker 10-800 kvadrat åt gången) är konstruerat med tre parallellkopplade slutna system som rullas upp på en tredelad trumma. Utsläppet av koldioxid är så lågt att det kan betraktas som miljövänligt. När slangsystemet är utlagt enligt önskemål (högts med 40 centimeters mellanrum) täcks de med specialkonstruerade isoleringsmattor. På två-tre dygn tinar det mesta färdigt för att göra vilket grävjobb som helst. Värmeförlusten uppåt är endast fem procent.
Men maskinen är ny och tillverkaren får ständigt höra hur kunderna hittar på nya sätt att använda Heatwork. Systemet går till exempel att använda för att få betong att brinna snabbare under kalla förhållanden. Maskinen används också för att tina snö- och istäckta tak i industriområden, och kopplar man fläktsystem till Heatwork kan entreprenören värma upp lokaler där det saknas ström (maskinen ställs självklart utanför lokalen). Vissa entreprenörer har också fått rycka ut för att tina järnvägsväxlar.
Ett lyckat anvädningsområde skulle till exempel kunna vara att installera enskilda avlopp eller dränera husgrunder på sommarfastigheter vintertid för att inte störa semestertider.
Men detta är inte en maskin som bara passar för den lilla maskinentreprenören som vill fortsätta med högfrekvent arbete vintertid. Heatwork har använts både av LKAB, och på Botniabanan. Faktum är att det kanske tyvärr är så att det är de större byggentreprenörerna som hittills har förstått att använda maskinen, och uthyrningsföretag.
Men då investeringen inte är större än cirka 500 000 kronor (mer eller mindre), går det att räkna hem om valet annars är att ställa grävmaskinen vintertid. Att hyra maskinen är självklart ett smart val (cirka 3 500 kronor dagen), men det finns inte alltid tillräckligt många att hyra i Sverige ännu. De som finns är nästan ute på jobb 100 procent av tiden.
Trots att konstruktionen är enkel är det högteknologi som använts. Maskinerna är självklart CE-märkta, och har GSM inmonterat så att man på distans kan kontrollera driften, eller stoppa eventuella stölder. Samtliga komponenter är kvalitetssäkrade, och vill man inte lita på tillverkaren så kan man kolla med kunderna. Enligt Ramudden Entreprenad i Gävle som har köpt ett större antal maskiner är det sällan eller aldrig driftsproblem.
Den enkla konstruktionen gör också att maskinen kan skötas av en person utan större genomgång eller utbildning. Efter någon timme förstår man hur maskinen ska skötas och fungerar. Det tar en timme att rigga maskinen för att tina en 200 kvadratmeter stor yta, och maskinen går obemannad tills arbetet är klart.
Enda nackdelen är att det hittills finns få vettiga användningsområden för maskinen sommartid. Det gäller alltså att tjäna in investeringen vintertid. En annan nackdel är möjligen att konceptet med att montera maskinen i container istället för släp med glasfiberkåpa inte är tillräckligt utbyggt ännu. Heatwork skulle sannolikt tjäna på att tillverka fler (tåligare) containermodeller för att kunna öka försäljningen i Sverige. Då kan maskinen ställas på vilket släp eller lastbil som helst och står mer skyddad för åverkan eller stöld.
Självklart är det också så att kapaciteten beror på jordart och jordens vattenhalt, och temperatur utomhus. Ren is är svår att tina, och grövre grus och makadam är svårare då kontaktytan mellan partiklarna är större. Vätskehalten och avståndet mellan slangarna är det som avgör hur mycket och snabbt det går.
Annars är konceptet klockrent: Vill du arbeta effektiv vintertid är det värme som gäller.