Publicerad: 11:30, 29 januari 2010

Snömos år ut och år in

Det är jätteinne - ja, man kan säga att det är politiskt korrekt att hävda att bygg- och anläggningsbranschen inte är effektiv och att produktiviteten är låg.

Gääääääääääääääääsp!

Nu senast har detta fått lite ny energi då en kille inom centerpartiet gjort en film som mer eller mindre var en framgång för honom. Aldrig har han nog setts och synts så mycket i massmedia. Skälet var som vanligt: att allt var en dumhet. Ju dummare saker man säger numer - desto mer uppmärksamhet får man i massmedia. Därför kommer jag inte tipsa om filmen och berätta vad han heter. Det är fööööööööööööööööööör dumt det som sägs i filmen.

Det är jättemånga människor med kavajer på sig och som sitter på kontor som vet precis hur man effektiviserar byggbranschen och ökar produktiviteten. Det är därför de självfallet är ute i produktion och gör detta varje dag.

Eh, eller inte.

Många skriver mest om hur fantastiskt viktigt och bra det vore om de skyldiga (entreprenörerna) bara gjorde rätt. Vi har Förnyelse i anläggningsbranschen (FIA) och vi har en rad olika tyckare och bästvetare i samhället som lite överlägset radar upp lösningar. Byggherrare och andra KRÄVER bättre produktivitet... Vägverket lär vara på krigsstigen. Det är nog därför dom åker runt och frågar entreprenören vilka behov som finns när de upphandlar drift- och underhåll i Sverige (obs, man måste vara 12 år för att förstå ironi)...

Allt är dock väldigt enkelt: Går det att tjäna pengar för entreprenören på ökad effektivitet och ökad produktivitet - ja, då kommer det att ske.

Kan entreprenören tjäna lika mycket pengar, eller mer på att fortsätta i samma spår, ja då kommer man att göra det.

Enkelt att förstå?

Vill ni har längre och mer text och har en stund över så kan ni i stället läsa vad Fredrik Karlsson, chefredaktör på Byggvärlden anser om samma sak:

Klicka här

Trevlig helg...

Publicerad: 11:00, 26 januari 2010

Rätt lön för rätt jobb – eller person?

Just nu sitter det engagerade företagare runt om i Sverige och arbetar med att försöka förutse kostnader, behov och krav den närmaste tiden. Det går ju mot avtalsrörelse (är avtalsrörelse). Förtroendevalda ME-företagare är i full gång. Och det är samma sak på den fackliga sidan.

Nåväl, det spelar egentligen ingen roll om det är avtal med Seko eller Byggnads som är under diskussion. Om det kallas Superavtal eller modernt medarbetaravtal. För det där faktiska förhållandet till anställda och ersättningar det görs lokalt ute på företagen. Vissa låtsas som om det inte är så. Men ni vet bättre.

Företagare gillar av naturen inte centrala direktiv som pekar ut vilka som ska ha si eller så mycket i lön. Kalle i det egna företaget är en person. Den där vaga maskinföraren som facken talar om har man aldrig riktigt sett – inte där i byn vid bergtäkten i varje fall.

Men ni vet precis som jag att det där är lite… glidande. Lönesättningar, alltså. Det beror på vart man bor; det beror på konjunktur och det beror på om det är brist eller inte på maskinförare. Det kan till och med bero på om man tror att det är brist eller inte.

Just nu är det ingen större brist… Talade just med en företagare som lyckats få över 30 ansökningar till ett jobb. Det får nog betraktas som ganska bra. Lönerna verkar också för tillfället ganska stabila. Man hör inte mycket gnäll.

Men jag kommer inte att glömma den företagare som jag talade med för några år sedan, mitt i brinnande högkonjunktur. Han var sanslöst irriterad över hur folk slutade för att ett annat företag hade lockat över maskinisten med bättre ”deal”… Och det är just det där med deal. Själv vägrade han att ”bjuda på halvskumma ersättningar” och blev utan förare. Jag vet inte hur vissa företagare tänker. Men om det är så att man gör till standard att mer eller mindre öppet ordna och fixa med tjänstebil, diesel, och så vidare… Nja… Det kan vara lite som att kissa på sig. Det blir varmt och känns nästan skönt först, men det blir kallt och otrevligt lite senare.

Tänker ni på sånt?

Det är såklart många som måste lösa problemen när de uppstår, och då tar man till de verktyg som finns. Annars är man väl inte företagare, typ.
Men jag tror att det procentenheter som kavajklädda aktörer centralt och lokalt diskuterar med fackföreningar inför avtalsrörelser, som man lägger ner mycket tid på, där både jurister och företrädare för bransch- och arbetsgivareorganisationer deltar, massmedia skriver...vad betyder det där ute? 

Det är mycket runt det här med rätt lön för rätt jobb och person. Men vad är rätt lön till rätt person där ute i verkligheten. Det bestämmer ni ju faktiskt själva där ute på företagen. Så det verkliga ansvaret – det som påverkar de faktiska kostnaderna – det sker inte centralt på fina adressen i fina stan. Utan i byn, precis där vid bergtäkten. Rätt lön. Tänk på den. Är det för att någon är duktig, eller för att någon inte ska någon annan stans? Jag röstar på duktig. Vad röstar ni på?

Publicerad: 11:07, 22 januari 2010

Kvittra en blogg rakt av...

Tror ni att Bauma i München är världens största maskinmässa?

Då tror ni rätt.

Tror ni att det är så om tio år?

Då tror ni fel.

Kanske. För jag är ju inget orakel. Men det är helt uppenbart att det mesta pekar på att både tillverkning av maskiner och marknaden för maskiner kommer att flytta från USA och Europa till Asien. De stora marknaderna blir Indien och Kina. Därmed kommer också de mest attraktiva och mer spännande massorna för branschen att flytta dit. Redan nu är det faktiskt flera av de stora maskintillverkarna som väljer att släppa sina nyheter först i Kina.
En annan sak som jag blev varse häromdagen när jag var på en presskonferens i München var att de flesta bedömare som vet något om hur maskintillverkningen globalt ser ut, räknar med att en av de kinesiska tillverkarna kommer att vara en av de fem största inom fem år. Alltså kommer Volvo CE, någon Japan, eller Korean att få ge plats åt en kines.

Så kan det gå.

Ja, det var väl det. Annars fick jag ett mejl i går som var lite skoj. Lät såhär:

”Jag kommer kanske få jobb som maskinförare. Kan du skicka avtalet”
Vet inte. Men ibland önskar man att den digitala världen kunde leta upp rätt mottagare till mejl också. Jag rensade ut 1 400 mejl i veckan. Men jag har fortfarande 2 700 mejl som är olästa. Värsta mejlen är ändå de som kommer från någon som inte själv orkar lösa ett problem utan tror att det är löst automatiskt om man skickar ett mejl och får någon annan att göra det.

Eller hur?

Bästa sättet att tackla den typen av mejl är att… nej, det är min lilla hemlighet.

Publicerad: 11:37, 05 januari 2010

Trygghet det nya priset...

Nja, jag vet inte. 2010. Nu ska vi se... hm. Ska gå på passet som murvel igen efter en lång julledighet nu på torsdag. I dag bär det iväg på det sista helgbesöket till släktningar. Har varit uppe lite på redaktionen och tittat till saker, och det slår mig en sak.

Inget är sig likt.

Jag menar inte bara att vi hann städa innan vi gick på julledighet och att det fortfarande är ganska tomt på kontoret. Inte ens halva styrkan var uppe och snodde runt bland pappar och post. Det är något annat. Det ligger i luften...

Jag se plötsligt allt klarare. Ge mig ett enda skäl till att maskintillverkarna inte kommer att gå samma väg som biltillverkarna? Ett, det räcker...

Ja, alltså jag kan tänka på ett par själv, men undrar om vi inte får en ganska kraftig förskjutning österut när det gäller industriell tillverkning de närmaste åren. Aktieägarna kanske kommer att finnas i de gamla länderna i väst... Men produktionen... Nej, den kommer att dra österut.

Men det är en sak, och jag har varit inne på detta tidigare. Det är en viktig, mycket, mycket viktig sak som inte kommer att dra österut...

Vadå?

Jo, dels maskinentreprenörerna i landet. De flesta av er kommer inte att åka till Indinen och arbeta. En annan sak är servicetekniker och mekaniker... Alltså, man kan inte skicka sin kinatillverkade Caterpillar till Shanghai varje gång det behöver service. Så vad? Jo, de här företagen som tidigare har gått under namnet maskinleverantörer kommer sannolikt att flytta fokus från leverans till service och underhåll. Maskinförsäljningen är så konkurrensutsatt att marginalerna krymper ner till nivåer som gör att det inte finns pengar att hålla i service och underhåll för de kostnader som hittills varit bekanta för maskinentreprenörer. Istället?

Jo, jag tror att vi kommer att få se en förskjutning där låt oss säga: Maskinbolaget X AB som tidigare sålde maskiner och sedan fixade service efter bästa förmåga, kommer att bli "maskinmäklarhus" med fokus på just service. Kanske tipsa dessa blivande servicekunder om vart bra maskiner går att få om de ska kunna hålla nere sina servicekostnader.

Ja... ME, Maskinentreprenörerna, kommer sannolikt att få en allts större roll i detta arbete. För tvister när någon har köpt en kass maskin av en säljare som inte är helt på topp, de kostar. Det kostar pengar för alla. Framför allt maskinentreprenören. Man köper maskin där man känner att man är hemma kostnadsmässigt under en längre tid. Trygghet, blir ordet för de kommande 10 åren. Trygghet håller nere kostnaderna.

Nä, nu ropar frugan. Nu måste vi åka. Får lugna mig lite i denna debatt, vet inte riktigt vart den tar vägen. Har ni några åsikter runt detta så är jag glad att få ta del av dem.

Vi hörs inom kort. 

Publicerad: 10:26, 24 december 2009

God jul...

Men god jul då!

Jag hoppas att ni tittar in har just i dag mer eller mindre av misstag. För i dag är det ganska viktigt - tror jag - att man ägnar sig lite åt annat än jobbet. Det gör i varje fall jag. Den här lilla texten lade jag in i tisdags för publicering nu... Smart va? Tänk när man kan programera en grävmaskin för att jobba under julafton utan tillsyn. Kan det vara något?

Sluttramsat, vi hörs....

Publicerad: 03:06, 18 december 2009

En tanke värd att tänka…

Den så kallade parallellimporten; det vill säga att importörer har rätt att köpa och sälja nya eller begagnade märkesmaskiner i Sverige utan tillstånd från den auktoriserade återförsäljaren, har förändrat en hel bransch. Ska man hårdra det kan man nästa påstå att det inte längre går att tjäna tillräckligt mycket pengar i Sverige på att sälja maskiner för att hålla den typen av verkstäder och servicenivå som tidigare.

Vad betyder det här för branschen?

Ja, ännu vet ingen säkert. Men det är inte otroligt att vi får fria verkstäder typ Mekonomen även för entreprenadbranschen. Det kan bli så att det blir viktigare att ha tillgång till den bästa servicen, inte den bästa maskinen. Och helt ärligt… Hur stor skillnad är det på maskiners kvalitet i dag?

Men man kan också se det lite såhär:

För maskinleverantörer kan allt vändas till det bättre. Dessa bolag måste tillhandahålla tjänster där maskinen är en del av en funktion (serviceavtal med mera). Bolagen säljer antagligen i framtiden kompetens, service, trygghet och… utbildning? Maskinen är vad det är. Det är ditt nätverk  av kompetens som blir avgörande.

Och ska sanningen fram. Hur svårt är det att köpa en sak, flytta den, och sälja den dyrare till någon annan? Det kan nästan vem som helst göra. Jag skulle i princip här och nu inom ett par dagar kunna köpa en maskin på nätet i Skottland och göra en slant genom att sälja den i Norge.
Den nya tiden kan verka lite hotfullt nu. Men i slutändan kan det bli bra – riktigt bra.

Egentligen gör maskinentreprenörer samma sak; han arbetar inte med maskinen egentligen, det är mjukvaran som är värt något. Låt oss göra ett tankeexperiment:

En maskin utan förare går att sälja, men funktionen är värdelös utan förare. En bra förare är mycket mer lönsam än en dålig. Så kokar man ner det till sista ångan… så handlar det om att ha tillgång till de skickligaste maskinförarna. Maskinen som sådan ökar i värde i takt med förarens skicklighet. Även när det är dags att sälja. En välskött maskin är värd mer än en sämre. Har entreprenören dessutom haft tillgång till den bästa servicen, och det mest kompetenta nätverket… ja, då är han i hamn.

Så, vad är detta för flum, borde jag ta julledigt?

Men vad jag vill ha sagt nu innan 2009 är över är att vi går mot en framtid där det blir så att människors kompetens, både när det gäller maskinleverantörer och maskinentreprenörer, inte längre har själva maskinen i centrum.

Att köpa och sälja maskin kommer man att behöva göra, men det kommer att bli av central betydelse att vara så attraktiv att man som företagare kan dra till sig den bästa kompetensen. Och när det gäller maskinleverantörer blir det lika dant. Visst, det är bra om man har kända maskiner, men det kommer att ha mindre betydelse om de inte har den bästa personalen.

Hajar ni?

Publicerad: 04:11, 15 december 2009

Sov oroligt – det kan löna sig

Precis när man tror att man har järnkoll på verksamheten och man känner sig som en rätt placerad slug veteran… då upptäcker man att man nog har gjort fel. Kanske lagt ner alldeles för mycket energi på fel sak.

Det är en otrolig upplevelse! För en stund blir man som när man var ung igen. Börjar se ljuset, börjar äntligen fatta vad det är som man bara har haft på känns förut, men inte riktigt… ja, man har inte kommit på det.

Vi hade en sådan dag på tidningen i dag. Vi ansåg att vårt planeringssystem för artiklar med bilder och text var näst intill vattentätt. Produktionsapparaten här på tidningen har under året gått ovanligt smidigt. Bland annat för att vi gjorde om en del saker förra året.

Men så när vi satt oss ner och tittade igenom nästa år i dag – så upptäcker vi att vi nog har tänkt fel. Att det där vi har snackat om – som skulle göra tidningen så mycket bättre – det är fullt genomförbart med de resurser vi har. Vi behöver bara planera om lite, börja i en annan ände och utföra arbetet lite smartare…

Jag tänker inte gå in på här och nu vad det är vi kom fram till. Tänkte bara att just detta; att inse att man aldrig är riktigt framme vid målet, hur länge man än hållit på… det är precis det som gör det kul att köra på även nästa år.

Och det där känner nog entreprenörer också. Maskinentreprenörer alltså. Det är när man tror att man har koll som man är väldigt nära att somna till och bli ifrånsprungen.

 Ja, jo. Jag tror det är så.

Önskar er alltså ingen god natt i dag. Sov oroligt. Det kan löna sig.

Publicerad: 10:33, 08 december 2009

Hur möter man framtiden?

Det är ju snart 2010. Alla levande människor tänker då och då på framtiden. Som privatperson och som yrkesperson. Det finns både oro och förväntan där framme. För många mest förväntan, och för andra mer en oro.

Ingen av känslorna oro och förväntan är fel. Det är bara olika känslor och är ofta förknippade med vart man som människa befinner sig i livet.

Men låt oss för enkelhetens skull titta på hur framtiden ser ut för yrkesmänniskor som tänker på hur marknad och ekonomi kommer att se ut – inte bar nästa år – utan i framtiden.

För maskinentreprenörer kommer det med all sannolikhet att börja röra på sig de kommande åren. Branschen genomgår en strukturförvandling där det inte precis är ”hela havet stormar” men inte långt därifrån.

Ingen trend är nämligen helt tydlig och därför går det knappt att förutspå framtiden. Vi ser både hur duktiga och smarta företag köps upp, och vi ser hur allt fler små och enmansföretag kommer in bakifrån, främst från jordbruksföretagen.

Dessutom ser det ut som om det kommer bli allt viktigare att ha flera ben att stå på, men samtidigt är det tydligt att de som är extremt nischade går allt bättre.
Så vad betyder det här?

Det betyder egentligen mest att det inte går att titta så mycket på vad andra gör, utan att det ligger ett allt större ansvar på den enskilde företagaren att hitta sin egen nisch, stil och framtid. Att vara unik, kompetent och envis har alltid varit viktigt för en företagare, men det känns som om det blir viktigare för varje år.

Vi som jobbar med tidningar märker också att det blir allt mer viktigt att vara unik, kompetent och envis. Efter ett antal år av ”hela havet stormar” där tekniska landvinningar har förändrat tidningsmakeriet i grunden, börjar vi dock nu komma tillbaka till grunden. Det handlar i slutändan ändå bara om en enda sak: Kvalitet!

Är du bra eller dålig?

När det gäller maskinentreprenörer så ser jag allt oftare hur företag väljer kvalitet framför kvantitet. Företag som är stolta över att kunderna är otroligt nöjda går alltid bäst. Dessutom tycks just dessa företagare också tycka att jobbet är som roligast. Och det som tycker att jobbet är roligt gör ofta ett bra jobb. Detta är den magiska sprialen.

När det gäller tidningar så är det samma sak. Vi på Maskinentreprenören gör nu ytterligare satsningar på kvalitet. Vi kommer att ägna oss än mer åt att förbättra journalistiken. Visst är det bra och viktigt med Internet, nyheter i mobilen, digitala tidning på nätet. Med mera. Men vem bryr sig egentligen om själva infrastrukturen om det inte är så att den fungerar. Vem vill ha en väg som går rakt in i en vägg?

Så just nu. Inför framtiden. Kvalitet. Jag tror att det i slutändan, vad som än händer med teknik, motorer, olja, miljö… Tänk kvalitet. Det tänker vi på tidningen göra.

Vi tror på den magiska spiralen...

Publicerad: 03:36, 24 november 2009

Och nu till något helt annat…

Ni som läser tidningen Maskinentreprenören vet att vi i sista numret av tidningen varje år presenterar årets Bulldozer. Arbetet med detta pågår för fullt, och jag tänker inte här och nu avslöja hur det ser ut.

Men när vi tittar på det här underlaget som vi tar in av bland annat UC så finns det flera saker som gör mig riktigt glad. Det är nämligen mycket kul och värdefullt som händer där de så kallade Bulldozerföretagen inte härjar.

Titta till exempel på de företag i landet som har bäst bruttomarginal i sina företag – de som alltså har störst vinst på varje krona som far runt i bolaget. Man kan säga att den siffran delvis visar hur smart företaget använder de resurser man har.

Här finns intressanta företag som Fristad Gräv & Schakt AB, eller till exempel Kjell Andersson Maskingrävning AB. Eller Schaktteknik i Sälen AB och Sven Kahlbäck Entreprenad.

 Man ska helst inte göra några jämförelser mellan företag med dessa siffror men jag tycker ändå att det är synd att världen inte vet att dessa fyra företag (och självklart många till) inte slösar på resurserna utan faktiskt får otroligt mycket tillbaka på de satsade resurser och arbete de lägger ner.

Grattis till er!

Publicerad: 11:24, 20 november 2009

En policy är en policy är en policy…

Tidnigen fick lite beröm i dag - men.

Då och då… Inte särskilt ofta. Men det händer, så får tidningen Maskinentreprenören en förbannad och rätt så sur läsare i telefonen. Eller så väljer den irriterade läsaren att mejla sina rätt upprörda åsikter om tidningen, och om oss som jobbar här och understryker också vad de anser om vår intelligens och kompetens.

Dessutom anser personen inte så sällan i dessa (få) fall att de personer vi har skrivit om inte heller är vatten värda. Och ibland slänger man in lite hotfulla kommentarer i ordsalvan…

Och alltid när det här händer handlar telefonsamtalen (mejlen) om att en medlem är förbannad för att vi har skrivit en artikel om ett vissts ämne där vi har intervjuat en person eller ett företag som han/hon inte gillar (eller avskyr). Ämnet är inte viktigt. Det är personen i artikeln som är problemet. Vi brukar då få veta att det här företaget är urkasst, oseriöst, och minsann nästan kriminellt. I princip är företagaren lika dum i huvudet som vi på tidningen är.

Journalister är rätt vana vid den här typen av situationer (människor), och ska man gilla det här jobbet så får man inte vara konflikträdd, man måste kanske till och med gilla att ta fighten.

Och det gör vi på Maskinentreprenören. För till skillnad från vad de här argsinta personerna verkar tro så är det inget misstag i arbetet bakom. Varje artikel har ett syfte och en speciell vinkel, även om den arga läsaren inte har sett eller läst artikeln. Han/hon är helt enkelt förbannad. Någon ska ha smäll. Nu!

Jag brukar inte reta upp personen mer än nödvändigt med att påpeka att hans/hennes smutskastning av konkurrenten/företaget strider mot ME:s etiska regler, men det gör det. Detta har ME:s medlemmar fattat beslut om:

§ 7 Medlem ska uppträda korrekt mot andra medlemsföretag. Kravet gäller inte bara vid avtalsförhållanden, utan gentemot alla medlemsföretag. I detta ingår att inte delta i ryktesspridning eller smutskastning av kollega eller konkurrent.

Jag brukar heller inte påpeka (för det är ingen idé när någon högröd i ansiktet kastar skit omkring sig) att vi på tidningen också har en policy att följa, som ME:s styrelse har fattat beslut om. Där står till exempel:

• Tidningen Maskinentreprenören ska fungera som en kanal för branschaktörer och låta såväl medlemmar som icke medlemmar komma till tals.
• Tidningen Maskinentreprenören är fri att ta upp alla typer av frågor som rör branschen.

Detta är inga hemligheter. ME:s etiska policy och tidningen policy ligger på nätet. Man kan gilla eller hata detta. Men en policy är en policy. De finns för att göra klart vad som gäller för verksamheten.

Men som sagt; vi fick rejält med beröm i dag: En läsare hävdar att vi har skön attityd, gör en lyxig och djävligt relevant tidning. Och så låter det oftast. De här arga gubbarna/gummorna är ett undantag som tur är. Men jag hoppas att vi får arga telefonsamtal även i fortsättnigen, för det bevisar att det vi gör berör.

Tack för kaffet.

Publicerad: 04:18, 13 november 2009

Dyrt med snygga maskinförare

Läste i Dagens Nyheter i dag att 30 procent av alla arbetsgivare i en genomförd undersökning säger att det anställer personer som ser bra ut.

Men se upp här. Det finns en amerikans undersökning som visar att människor som ser bra ut tjänar 5 procent mer än andra. Det är mer än förväntade löneökningar i avtalsrörelsen, så tänk dig för.

Nä, slutlarvat för i dag. Nu är det dags att gå och handla käk och fixa inför helgen.

Jo, för resten. Träffar du någon i helgen från företaget Kanonaden i Nässjö så be dom ringa mig. Jag lyckas inte få tag på någon där. Det här är ett företag som har att göra, det vill jag lova. Omsättning och antal anställda har exploderat...

...men enligt rykte ska dom inte jobba på fredagar så om inte jag har lyckats nå dom så kanske någon i Nässjö får syn på någon av dem på Ica eller så. Nu vid 17.00 är det ju dags att handla inför helgen, kan tänka.

Trevlig älg!

Publicerad: 10:01, 05 november 2009

Fars dag – en mardöm

Kan du tänka dig att din familj kommer in och väcker dig på fars dag nu i helgen och berättar att du ska få köra grävmaskin hela söndagen… Inte gratis förstås. Det har kostat familjen 1 695 kronor att skicka ut dig igen…

Tack så dj..la mycket!

Detta är dock ingen början på en skräckfilm. Det finns ett företag med det nysvenska namnet ”Live it.se” som faktiskt lanserar - via pressmeddelanden och med hjälp av PR-konsulten Mia Reynolds på JustPR - detta som en realistisk present till far… eftersom ”många män blir glada av att köra grävmaskin”.

Ha! Men att betala för det på fritiden?

Nu går det dock inte att få reda på så mycket eftersom Live it har som policy att hålla det mesta hemligt runt detta. Och det kan man ju förstå.
Mia Reynolds som ska vara PR (public relations) ansvarig och göra folk positivt inställda till detta ämne säger att man inte får, vill eller kan berätta mer om detta. Det går således inte att få veta vilken typ av maskin vi talar om här, eller vem som ska bevaka att folk inte gör sig själva eller någon annan illa… Det enda som är offentligt är priset: 1 695 kronor. Och att man totalt ska få köra en timme.

Nåväl.

Den här ”upplevelsen” ska i varje fall enligt pressmeddelande ge utlopp för destruktivitet och byggenskap. Du kommer att få en euforisk känsla av makt och företaget garanterar att du får ett barnsligt brett leende på läpparna…

Visst… Jag skulle vilja se Stig-Åke Bergh på firma Gräv & Schakt le brett och barnsligt om frugan och ungarna skickar honom till en bakgård i Stockholm för att sitta en timme och köra en höljudd H10. Om man får pengarna tillbaka om man inte få ett barnsligt leende går dock heller inte att få veta… Vi har frågat, men Mia Reynolds säger såhär:

- Det är ingen annan journalist som har frågat vart eller vem som ska stå för det här. Det är Live it. De har som policy att inte avslöja mer än vad som står i pressmeddelandet.

Och så blir hon lite sur för att vi tycker att det är korkat att de inte svara på frågor när pressen vill skriva om det. Men vad vet vi om PR-branschen. Det kanske ska vara så nu för tiden. Kanske hoppas man få tillverka en pudel åt Live it om några veckor.

Men hon (Reynolds) säger att det är en del åkerier som ska sköta detta. Åkerier som har grävmaskiner då får man förmoda. Fast i pressmeddelandet står det att man ska få köra hjullastare också (vet i fan hur dom ska ha det).

I pressmeddelandet står det också att man ska få prova de verkligt stora bjässarna! Talar vi om 70-ton, eller ska företaget plocka ner något från Aitik?

Vi på tidningen ska försöka ta reda på det här genom att Wallraffa (smyga oss dit under falsk identitet) det här företaget. Här rör dig sig nämligen om högt kvalificerad journalistik för att få fram fakta. Det kommer att bli en upplevelse att Wallraffa Live it.se. Kanske ska du med? Vi tar 1 695 kronor för att följa med en av våra reportrar utklädd till en vanlig pappa som vill köra grävmaskin. Kanske kan du tipsa frugan om att be henne ge dig chansen att vara reporter en dag i fars dags present. Vi lovar att du ska slippa köra den här dagen. Det kan jag göra själv (jag ska sitta med ett barnsligt leende på läpparna hela tiden).

Publicerad: 09:12, 22 oktober 2009

Grått, grått, grått…

Ja, vädret alltså. Och så förkylningen då.
Men annars… Är det en soluppgång vi ser där borta?

Det rullar inte lite rapporter - Q3 – som räknenissarna säger. Tredje kvartalet alltså. De där större globala börsdinosaurierna står inte längre i ett hörn med nedslagen blick och huttrar av kreditfrossa. Atlas Copco gjorde en vinst på två (2!) miljarder, och Caterpillar säger att man skruvar upp förväntningarna lite. Kinas ekonomi – rapporterades det i dag på morgonen – har växt med nio (9!) procent i jämförelse med samma period förra året.

Sedan börjar Sandvik visa musklerna och lanserar ett eget stål som kan komma att få SSAB att tvingas till ännu smartare lösningar för att hävda sig. Ja, allt det här… Hum. Man kan inte påstå att det precis kokar men man börjar se de där första bubblorna i botten kastrullen. Bara det att oljepriset drar mot 80 dollar per fat visar att det är något som händer där ute.

Jag gör ju för övrigt oljeprognoser med blandad framgång i tidningen. Och vi har under hela hösten trott att priset ska öka lite, men det har det inte gjort. Nu däremot slår det till ordentligt. Råoljepriset alltså. Och det där är väl lite sådär bra. För trots att det är en ekonomisk soluppgång så är det fler än jag som inte är så säker på att den tunna skare vi nu går på kommer att hålla för ett högt oljepris. Det kan leda till att man trampar igenom och med de lågskor vi har just nu så finns det en risk att skaren skär upp vaden under långbyxorna.

Gud, vilken poetisk ådra jag har denna morgon. Har nog druckit för mycket kaffe. Nä, nu får ni gå ut på gården och serva maskinerna och ge er iväg ut och vända jord, och köra grus och allt vad det är ni gör. Jag bevakar världen så länge. Har det hänt något så kan ni kika in här på nätet i kväll och få reda på allt.

ME:s styrelse sitter för övrigt och går igenom olika aspekter av verkligheten i går och i dag. Det verkar gå bra. Bland annat tror jag att försäkringar och ekonomin i förbundet är stora ämnen den här gången. Tidningen har för övrigt klarat finanskrisen hyfsat.

Publicerad: 02:31, 19 oktober 2009

The show must go on

Det finns grader i helvetet…

Det har varit minst sagt jobbigt för maskinleverantörer de senaste månaderna, även om det kanske börjar röra på sig lite. Det har varit jämna plågor ett år ungefär. I snitt ha landet maskinleverantörer som är medlemmar i Maskinleverantörerna tappat runt 60 procent sedan toppåret 2007.

De som har köpt och sålt begagnat har dock haft det bättre, och de som har hållit i torgen och auktionerna, på nätet eller i verkligheten, har till och med haft lite av en högkonjunktur.

Förra veckan hade jag lite informella diskussioner med en del aktörer i den där branschen, både tillverkare och säljare. Man kan säga att det inte än precis är några muntra miner. Man överlever och tänker sig en snar comeback, men än är det inte tipptopp.

Därför är det lite roligare att se att användare av anläggningsmaskiner, maskinentreprenörer runt om i landet har det lite bättre. Vissa till och med ganska hyfsat. Det går riktigt bra för några. Det finns grader i det här konjunkturshelvetet, helt enkelt.

Tidningar då?

Visst, vi är inte immuna. Vi har fått ta en smäll, vi har inte precis knäat på den här tidningen, men vi såg lite dubbelt ett par månader. Nu slår vi hårt och snabbt igen. Hur det är med våra konkurrenter vet jag inte. Men vi är nog den enda tidning i branschen som inte har varit tunnare det senaste året. Vi har haft lite färre annonser, det är klart. Men då har vi passat på att bjuda på mer redaktionellt material i stället. Det tycker vi har fungerat. Det vet jag att läsarna också tycker.

The show must go on.

Nä, nu är det fika. Vi hörs.

Publicerad: 04:35, 05 oktober 2009

Inget är segare än statskontoret

Kommer ni ihåg året 2002 när den så kallade Byggkommissionen kom med sin: ”Skärpning gubbar!”? Kraftigt förenklat kan man säga att utredaren ansåg att byggbranschen behövde en genomgripande förändring både när det gällde byggkompetens och konkurrens.

Rätt mycket var sant, men…

Nyligen har i varje fall det som heter Statskontoret (jo, det finns ett sådant) redovisat något som hävdas är en uppföljning av ”Skärpning gubbar”. Och kommit fram till (tror jag) att det inte är mycket som har blivit bättre – bara vissa saker. Den så kallade rapporten kallas Sega gubbar och har debatterats flitigt i byggpressen sedan i somras.

Men som murvel måste jag säga att det är något av det sämsta jag läst i år. Inte bara är det segt skrivet, det är dessutom slarvigt och oproffsigt genomfört. Det är så man rodnar – trots att jag inte hade något med utredningen att göra.

Här går att läsa (och jag skojar inte): ”Det bör i sammanhanget klargöras att syftet inte har varit att få underlag för att kunna dra några generella slutsatser utifrån dessa studier”…

Man konstarar också med allvarlig min: ”under den senaste högkonjunkturen har prisökningarna varit kraftiga, framför allt på material och bränsle”.

Eller min favorit, som Statskontoret har tryckt med fet stil för att understryka att: ”Branschen har gått in i en djup lågkonjunktur. Detta kommer att påverka hela sektorns arbetssätt och metoder, men inte nödvändigtvis till det bättre”…

Och så där håller man på i 250 sidor. De grumliga krafterna bakom konstaterar bland annat att byggfelen nog inte har minskat, utan kanske ökat, men att man inte är säker, men att många av de man har frågat tror det… En journalist som hade skrivit en artikel på det här sättet hade fått jobba med att uppdatera tv-sidan ganska länge efter att ha lämnat ett sådant manus.

Hade Statskontoret tagit kontakt med Maskinentreprenörerna så hade de fått veta att branschen nu använder grävsystem, GPS, och rätt ofta har sina maskiner kopplade till Internet för att se när det är dags för service, eller hur mycket bränsle de drar när Karin kör, och hur mycket när Johan kör.

Hade Statskontoret ringt Maskinentreprenörerna hade de fått reda på att svenska ägare av anläggningsmaskiner inte bara köper sina maskiner över hela världen, med eller utan Internet som verktyg, utan också nog är de mest tekniskt uppdaterade i världen med rotortilt som standard på i princip varje maskin, och med en samlad maskinpark som miljömässigt ligger i topp internationellt. Sparsam körning är aktuellt i de flesta företag.

Visst, byggbranschen behöver bli bättre, det vet inte minst folk som jobbar där. Men den här självspäkningen som eldas på av statliga tjänstemän som inte verkar ta sina uppdrag på allvar… Vem tjänar på det?

Själv anser jag att svenska anläggningsbyggare ihop med de utländska som landat i Sverige på senare tid visar prov på effektivisering, prispress och innovativt byggande. Mer jord flyttas snabbare av allt färre. Men visst, det kan bli ännu bättre.

Men det blir inte bättre av undersökningar som inte syftar till att ge någon svar på några frågor.

Publicerad: 02:02, 30 september 2009

Nu händer det massor - igen

Jag har fått besked om att det faktiskt är så att maskinsäljarna i landet har tappat runt 60 procent i antal sålda maskinenheter sedan förra året. Men det var då det. De flesta säger att det har börjat röra på sig igen.

Jag tycker också att det ser klart bättre ut. En tidning som maskinentreprenören märker såklart som alla andra att det rusar utför när en finanskris, som den vi haft, slår till. Men det känns inte oroligt längre.

På tidningen händer det som vanligt massor, det står aldrig riktigt still. Nu är vi på gång med att genomföra en läsarundersökning snart igen. Och vi är också på gång med att förbättra och styra upp våra prenumerationsregister vilket kommer göra att vi på ett smartare sätt kan nå fler läsare i framtiden.
Vår digitala upplaga växer och nu kommer snart annonsörerna att på ett helt annat sätt kunna utnyttja dessa sidor med länkar till sina egna hemsidor, filmer, eller annat.

Vi märker att allt fler blir intresserade av att följa oss på nätet. Det är ju här vi levererar dagsfärska nyheter, och det finns nu maskinentreprenörer som också har kopplat upp sig via mobiltelefonen mot vår hemsida.

Ja, det är möjligt att det är och har varit en lågkonjunktur, men det rullar på med raskt takt. Faktum är att den här lågkonjunkturen kan ha varit lite bra för tidnigen. Vi har haft tid att utvecklas på ett sätt som man knappt hinner när det bara rusar på.

Nu är vi rustade för en nära framtid, och vi står som vanligt tryggt, och starka med alla våra fördelar. Det är inte bara det att vi har branschens smartaste läsare (ME-medlemmar, och prenumeranter), vi känner faktiskt att vi kan erbjuda så mycket mer än de andra tidningarna i landet. För ska vi vara ärliga… Och det ska vi. Nämn en tidning till i branschen som har:

1. En 80 sidor tjock papperstidning full av reportage, nyheter, maskintester, politik, ekonomi och teknik i samma tidning?
2. En digital upplaga som går ut via mejl.
3. En hemsida som uppdateras dagligen och är snabbast i branschen. Mer som en branschportal!
4. En tidning som du kan nå med din mobiltelefon… bild och text rakt i fickan.

Nej, det kan inte vi hitta. Inte ni heller. Så nu kör vi på. Ni hänger med!

Publicerad: 01:54, 16 september 2009

Värdet på människor och maskiner

Lyssnade precis på den så kallade  vägledaren och författaren Mia Törnblom som var gäst hos Lotta Bromé på P4. Hon, Mia alltså, sa att man ska tycka att man är bra. För det gör att man mår bra.

Så jag tänkte. Jag skrev ju en så lysande ledare i förre tidningen, och jag brukar ju inte lägga ut den på hemsidan, men nu gör jag det för jag mår ju bra när jag tycker att ledaren var bra. Läs och njut:

Så har då tjänstemän på både fackförbundet Byggnads, Seko, ME och Sveriges Byggindustrier börjat träffas i olika möten för att ”samordna” och slipa sina argument inför kommande avtalsförhandlingar 2010. De så kallade parterna har rätt mycket att diskutera. Och som gammal luttrad branschmurvel kan det ibland te sig som om fack och arbetsgivare har som grundläggande affärsidé att aldrig bli riktigt överens.

Men så enkelt är det självfallet inte.

Men vi som är ute mycket i fält, känner doften av krossat berg, blir blöta om fötterna och försöker genomföra intervjuer i skuggan av en rytande dieselmotor; vi vet en sak. De företag som det går riktigt bra för, som tjänar pengar, har liten sjukfrånvaro, och självgående entusiastiska medarbetare, det är inte de som betalar den högsta lönen.
Så enkelt är det inte.

Jag har vi det här laget träffat ganska många företag som det gått riktigt bra för och det har aldrig att göra med vilket märke av maskiner som valts. Det finns företag som har Caterpillar, Volvo, Komatsu, Doosan, Hitachi, Case, New Holland, Hyundai, ja… Abelco. Om det går bra eller dåligt beror aldrig på märkesval.

Det är inte så enkelt. Även om maskinekonomi är en hörnsten.
Så varför går det bra då, undrar ni (om jag nu vet så himla mycket)?
Jag ska delvis svara på det. Ni kan dessutom läsa artikeln i den här tidningen om företaget Ängö Schakt på Orust som nyligen valdes till årets företagare i kommunen. Det ger en bild av hur man gör för att bli framgångsrik.

De företag som – enligt min erfarenhet – det går riktigt bra för är de som förstår värdet på maskiner och människor, och förstår skillnaden. Där medarbetare känner frihet och får rätt mängd ansvar och uppmuntras att utvecklas… där går det bra. Det är som om sådana företag kan gå hur långt som helst. Det spelar ingen roll om det är 10 eller 100 anställda.

Medarbetare som trivs och känner uppskattning förstår också vikten av att sköta maskinerna och tipsa om när det kan vara läge att köpa eller sälja maskin. Det blir en god cirkel. När medarbetare visar så stort intresse slappnar företagaren av och fokuserar på rätt saker – att leda företaget.

Låt oss som experiment bara gå tillbaka till de kommande avtalsförhandlingarna. Tänk om fackföreningar och arbetsgivare var överens om att det inte var lönen som gjorde att företagen gick bra och medarbetarna trivdes. Tänk om parterna valde att fokusera på värdet av människor och maskiner och se skillnaden.

Eh, hur menar jag nu?

Ja, tänk er alltså att parterna tillsammans jobbade för att företagen skulle gå bra och medarbetarna trivas. Att det var överordnat lönediskussionerna. När detta ändå inte tycks vara det viktigaste.
Men det är ju som vanligt inte så enkelt.

Det kommer alltid att finnas människor (företagare och medarbetare) som varken vill eller kan se skillnaden på värdet av människor och maskiner. Man fokuserar kortsiktigt på lönen (och vinsten) och missar målet. Därför sitter parterna nu och förbereder sig för ännu en avtalsförhandling.

Publicerad: 03:54, 08 september 2009

En bra vecka – igen

Efter 1-2 segern i Budapest är ME nu hemma och de flesta har fått tillbaka rösten. Men jag tror inte att det finns en psykolog i världen som kan göra samma sak för psyket som en spännande landskamp på bortaplan. Att stå och skrika rakt ut i en fullständig glädje gör att man på något sätt får kontakt med en grumligare och djupare del av sig själv. Efteråt känns det som om hjärnan har badat bastu.

Ja, sedan kommer man hem. Fick i måndags ett tips om att Hitachis GPS-system inte funkar för att ”deras” satellit har störtat… Måste kollas, kollades och det visar väl sig att den inte har kraschat men att det fungerar mindre tillfredställande för vissa som bor på ställen där det inte är någon täckning. Till Hitachis fördel kan man väl säga att de i varje fall inte tar betalt för det. Men det är ju klart roligare om saker och ting funkar.

Sedan lästa jag att en ny entreprenör visat framfötterna. Det är självklart 6-årige Oliver Egertz jag tänker på. Han har lagt ett bud på Faneruds övergivna fabrikslokaler och vill bygga en ”busfabrik” där. 2 000 kronor kan han lägga upp direkt, men han säger till tidningen Byggvärlden att han kan tänka sig att ta ett lån på banken i fall det krävs. Jag tror i varje fall att NCC som också vill få en del av konkursboet inte kommer att komma på en lika bra ide som Oliver.

Sedan hörde jag att Volvo CE fått skäll igen för att det har visat sig att man använder deras maskiner i Israel när man river mer eller mindre lagligt på palestinsk mark. Lennart Johansson tycker inte att det är så lyckat, för det skadar Volvos varumärke. Jag tror att det är Caterpillar som ligger bakom. De har bytt in sina maskiner som var där och rev förut och sålt Volvo till killarna. Nä, jag skojar bara. Skriv nu inte och stäm mig för detta uttalande.

Men faktum är att det är en rätt larvig kritik. Hur lätt är det för maskintillverkare att stoppa försäljningar i andra och tredje hand av maskiner? I princip omöjligt, även om det skadar varumärket. Kanske kan man tänka sig att Volvo går in och köper Komatsu till israelerna i stället.

Nä, skojar igen.

Har ni tänkt på en annan sak? Visst känns det som om det börjar röra lite på sig i ekonomin igen. Det finns lite jobb nu och det hägrar mer. Och de stora anläggningsjobben kommer att dra maskiner som gör det möjligt för andra att stanna kvar hemma och köra lite.

 Till och med Delvator som har legat ganska lågt den senaste tiden har börjat agera offensivt. I veckan lovar de att presentera en nyhet. Vad det är? Det kan du självklart läsa på hemsidan på fredag.

Har jag fel?

Vi hörs.

Publicerad: 09:08, 05 september 2009

ME i Budapest - heja Sverige!

Internet och tidningens hemsida är ständigt i sändning. Sändningstiderna är hela tiden, och just nu. ME är till exempel på konferens i Budapest just nu. Jag tittar ut över alla som sitter här och tänker: Tänk att alla i hela världen som kan läsa svenska vet detta just nu. Att ME sitter på Astoria hotel i Budapest och är på konferens - just nu!

Kolla gärna på TV i kväll och se om du känner igen någon av oss på läktaren i matchen mellan Sverige och Ungern – självklart är ME där också.

Jag har för resten tippat att Sverige vinner med 0-1. Sätt emot om du vågar.

Vi hörs.

Publicerad: 05:04, 01 september 2009

Fel personer har redan glömt finanskrisen

Lönerna har redan börjat rusa på Wall Street igen. Det är rejäla bonusar som begärs av finansproffsen, och… det verkar faktiskt som om det kommer att betalas ut. En analytiker jag såg på nyheterna nyligen hävdar att aktörerna på finansmarknaden måste betala vad ”de bästa” kräver, för annars drar de vidare. Till andra som vill betala. Ungefär som Zlatan – typ.

Men jag är bara en enkel murvel. Men var fanns dessa så kallade stjärnor i finansvärlden före finanskrisen. Om jag inte misstar mig så jobbade de för fullt och var i varje fall inte klurigare än att det gick åt skogen rejält för hela västvärlden. Industriarbetare fick sparken, sänka sina löner, och skattebetalare runt om i världen fick ställa upp med flis.

Är det så nyttigt att glömma så fort? Borde inte industriarbetarna på Volvo CE åtminstone få ut sin första a-kassepeng innan det är dags att elda på bonusbrasan? PR-mässigt borde det i varje fall löna sig.

Nä, jag är som er. Jag känner att jag inte riktigt begriper. Men så mycket begriper jag att finanskillar/tjejer runt om i världen vet att det här systemet som vi kallar marknadsekonomi rasar fulltsändigt ihop om det inte finns en fungerande finansmarknad. Systemet måste räddas om det rasar igen. För ingen vill tillbaka till stenåldern bara för att de så kallade finansproffsen inte fixar biffen. Så det kanske bara är att glömma och köra på?

I dag har jag ingen lösning på detta. Jag brukar ju annars veta precis hur allt ska ställas till rätta (obs ironi). Men jag är ganska säker på att det är fel personer som redan börjar glömma finanskrisen.

Såg för resten att SEB:s vd deklarerade en inkomst på 20 miljoner förra året. Ungefär  i nivå med vad ett normalstort och bra entreprenadbolag omsätter på ett år. Det kan vara rätt att glömma en finanskris om man landat på den hyfsade nivån.  Inte lika bra som Zlatan, men ändå.

Publicerad: 01:04, 24 augusti 2009

Gratis tips till regeringen

Egentligen har vi på tidningen våra egna jobb att sköta, men vi kan väl ändå slänga in ett gratistips till regeringen här gällande hur vi i Sverige skulle kunna spara stora pengar; tja, tjäna pengar och samtidigt föra in Sverige som en industriell toppnation. På kuppen skulle man kunna rädda cirka 10 000 jobb – eller mer.

Intresserad?

Det finns ju en biltillverkare som tillverkar personbilar under varumärket SAAB. Det går inte så bra och ägarna vill ju sälja, ja… Ni har hört storyn.
Men köpa? Nä, det finns ett gäng som kan tänka sig att köpa om man får 3 miljarder skattepengar… För SAAB ja. Dom – köparna – har inte pengarna, eller hittar inte fler som vill satsa. Det brukar vara så när det inte är någon vidare bra affär, då vill ingen vara med.

Men ni vet regeringen. Staten. Vi svenskar. Vi äger ju Vattenfall. Det där är ett finfint bolag som omsätter över 160 miljarder och gör vinster före och efter skatt och hur man än räknar… ja, det blir över en sådär 10 miljarder om året att hitta roliga grejer att satsa på.

… ska jag komma till saken?

Ja, vi vet de där andra som tillverkar personbilar under varumärket Volvo. Det har ju inte heller gått så lysande, men där finns det lite varmare och vänliga tongångar när det gäller regering och vårt eget Vattenfall. Volvo och Vattenfall har nu ett samarbete om att fixa fram så kallade ”stickkontaktbilar” alltså personbilar som man kan ladda hemma i kontakten.

Det är fult att hävda att man har två hål i huvudet på Vattenfall, men lek med tanken att Vattenfall köper SAAB – hel och hållen. Pengar finns ju. Och kräver (som 100 procentig ägare) att SAAB inom tre år tagit fram elbilar som gick att massproducera och sälja runt om i Europa. Vattenfall hade på sin kant kunnat gå igång hårt med att fixa elförsörjningen runt detta.

Svårt. Nä, hallå!

Vattenfall är Europas femte största elproducent. Vattenfalls vision är att vara ett ledande europeiskt energiföretag och huvudprodukten är el. Vattenfall agerar redan i alla delar av värdekedjan för el: produktion, transmission, distribution och försäljning. Verksamheten bedrevs under 2008 i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Polen och Storbritannien. I och med det planerade förvärvet av det nederländska energiföretaget Nuon kommer Vattenfall från och med 2009 även att ha verksamhet i Nederländerna och Belgien. Vattenfall skulle kunna bli nya BP, Exxon, Shell, Preem eller vad ni vill. Bara biltillverkningen kom igång. När det börjar rulla elbilar av märket SAAB runt om i Europa vill snart andra tillverka elbilar också.

Så mitt tips. Köp SAAB för den där högen pengar som ni ändå inte verkar kunna bli av med. Tipset är gratis. Jag är ju delägare av Vattenfall redan.
Men ska staten äga bilar?

Nä, men sälj eländet senare då. Sälj det tillbaka till GM om 20 år för 1000 miljarder plus ränta. Satsa 10 i dag.

Publicerad: 02:05, 10 augusti 2009

Semester – har ni haft någon?

Vi på tidningen är tillbaka på redaktionen sedan några dagar nu. Vi har korrläst och skickat iväg nästa tidning som kommer att landa i prenumeranternas brevlådor i mitten på augusti – alltså om några dagar.

Det där med semester är en bra uppfinning. Jag kan lugnt erkänna att det gick lite segt där i Juli innan jag stängde ner. Nu när jag har kommit tillbaka är jag nästan chockad över vilken effektivitet som vi har dragit igång med här. Vi ringer och bokar jobb så att det ryker om telefonerna och snart är vi i full gång med den tidning som kommer först i mitten på september. Det kommer att bli en tidning där vi rapporterar från de mest östliga och de mest västliga delarna av Sverige.

Som vanligt hoppas jag att ni hör av er under hösten om ni har sett och hört något som ni tycker att resten av Sverige borde få reda på. Ring redaktionen så ofta ni kan, för vi behöver alla tips vi kan få.

Och om ni inte har haft tid att ha semester under sommaren och ska iväg nu när det kanske finns tid. Glöm inte att ta med mobilen och läsa tidningens nyheter där.

Publicerad: 01:56, 03 juli 2009

Sommarläsning som gäller

Nä, nu får ni hitta något annat att läsa än den här bloggen. För nu drar jag över presenningen; släcker ner och ställer mig i kön till glasskiosken.

Det är inte bara det att det nog ska bli skönt med en liten paus. Det går inte att jobba längre. Företag som skickar ut pressmeddelanden om ditten och datten har ingen på plats som man kan ställa följdfrågor till. Alla man ringer är på semester. Till och med en maskinentreprenör jag ringde för en stund sedan var ute och åkte vattenskidor?

Ska det vara så? Nä, vi hörs. Snart.

Publicerad: 01:23, 01 juli 2009

Svensk byggmodell på export

Tyckte det väl var lite av en nyhet det där med att den börsnoterade jätten Peab går ihop och startar ett byggbolag tillsammans med Södertälje kommun. Kommunalrådet Anders Lago (s) tycker att det är en bra idé; och det tycker även Byggnadsarbetareförbundets förbundsordförande Hans Tilly. Peabs VD Mats Paulsson räknar med att det nya bolaget ska kunna bygga upp till 150 bostäder om året till att börja med… Kan blir mer ”om det går bra”.

Ja, alltså… visst. Det ska ge jobb till arbetslösa som har svårt att komma in i branschen trots att de är duktiga. Här ska lärlingar få plats. Och övertaliga byggare i Peab ska dela med sig av sin yrkeskompetens. Och så ska man på detta lite nya sätt lyckas bygga bostäder – för det byggs ju inte några. Och det är statens och regeringens fel, och lågkonjunkturen, menar Anders Lago.

Så varför gör man inte såhär i alla kommuner? Alla kommuner i Sverige borde väl kunna skapa ett byggbolag med en lokal byggare och anställa arbetslösa och lärlingar och bygga alla de där bostäderna som behövs. Alla kommuner kanske inte behöver bostäder, snarare riva de tomma som finns – men då kan ju kommunen bilda en rivfirma – eller?

Snöröjning är ett annat område. Man skulle ju kunna få många arbetslösa maskinförare i arbete på vintern, och ge unga nyutbildade maskinförare praktik om kommunen tillsammans med Peabägda Clifton  skapade ett kommunalt maskinbolag. Alla vägar blir på detta sätt exemplariskt plogade och i tid – eller?

Nya järnvägar? Det behövs ju järnvägar i hela landet – Sveriges kommuner och landsting skulle tillsammans med byggbolag starta nya byggbolag och köra på. Bygga järnväg så att det ryker. Alla vinner!

Vill här bara påpeka att man enligt pedagoglegenden Piaget måste vara 12 år för att förstå ironi, men ändå.

Visst börja bygg. Hela bostadsbyggandet är ju ändå så hårt beskattat så varför inte stoppa in mer skattemedel i det så att byggandet kommer igång? Det staten tar in på ena sidan kan väl kommunerna stoppa in på andra.

Sverige behöver bostäder och Sverige behöver få in folk på arbetsmarknaden. Detta kanske egentligen är ett koncept som går att sälja över hela världen. Det är ju inte alls länge sedan Anders Lago var i USA och berättade för dem hur man tar hand om flyktingar. Nästa steg för jänkarna är väl att varje stat i USA startar ett byggbolag tillsammans med Skanska i USA och bygger nya bostäder med arbetslösa åt alla de som blev hemslösa när de var tvungna att flytta från sina hus när de billiga lånen skulle betalas tillbaka.

Den nya svenska modellen på export – nu!

Publicerad: 10:29, 24 juni 2009

Spik i foten...

Sitter här hemma. Inte sjukskriven, men det var f-n vad nära det var i går.

Nya sommarskorna gick åt i går. Var på en ett jobb för att snickra ihop ett reportage om en av landets mer spännande maskinentreprenörer som hade ett rivningsjobb... Var nog lite för avslappnat klädd, hade "snygga" sommarskor på mig.

Men så gick jag upp på en "hög" av betong och armeringsjärn där det nyss stått en 65-tons Hitachi och skyfflat runt lite skrot. Skulle bara kolla. Swopp!

Något kallt for rakt igenom sulan, rakt igenom strumpan, mellan tårna och upp vid snörningen. Jag stod lite fånigt och tittade på detta rostiga armeringsgärn som just gjort intrång i mina snygga sommarskog. Tänkte först svära... men insåg i samma sekund vilken djä... tur jag just hade haft.

Sommarskorna kan jag ju inte ha när det regnar... Men jag slipper ju gå och halta hela semestern...

"Du ska inte komma här och snacka om spik i foten...Är du medveten om att det inte är mer än 100 år sedan hela Sundsvall brann ner. Och Kanarieöarna är ju bara blahablaha.

Semester i Säffle någon?

Publicerad: 12:47, 17 juni 2009

Låt dieselpriset bli beställarens problem

Diesel kostar pengar. Det kostar mer och mer för varje år. Bränslefrågan är fortfarande brännhet bland maskinentreprenörer och rätt ofta vill företagare att ME ska jobba för ett längre dieselpris och inte sällan vill läsarna av tidningen att vi ska göra jämförande tester för att se vilken maskin som drar minst bränsle… Vilken maskin som är bäst, typ.

Diesel är dyrt.

Ställ ett par frågor till dig själv:

1. Kommer dieselpriset att gå ner de kommande fem åren?

2. Tjänar jag på att behålla bränslepriset i priset för mitt jobb?

Jag vet inte hur ni svarar på dessa frågor, det vet ni bara själva.

Men jag lovar att äta upp min musmatta om dieselpriset är lägre om fem år än det är idag, och jag lovar att äta svälja 14 gem som ligger här på skrivbordet om maskinentreprenörer kan tjäna pengar på att räkna in dieselpriset i ett jobb och hoppas att det blir marginal att ta hem för att maskinerna drog mindre än väntat och att dieselpriset under jobbets gång blev billigare.

Forget about it, som maffian skulle ha sagt.

Om ni frågar några av de större beställarna i landet om de föredrar att ni skriver ett kontrakt med bränsleklausul för att hålla er skadefria när det gäller prisskillnader på diesel… vad tror ni att de svarar.

 Just det. Det vill de helst inte. Men gör det om de måste. Fundera på varför …

Tittar man på hur maskintillverkarna jobbar så kan man också dra lite slutsatser. De nya maskinerna som uppfyller de miljökrav som ställs runt om i västvärlden drar inte mindre än vad maskinerna gjorde för 20 år sedan. Nä, man kan säga att de till och med drar mer.

Miljökrav går alltså före kostnaderna på bränsle. Och när man nu försöker få fram hybrider och börja med sparsam körning, så är det inte maskinentreprenörernas plånböcker man tänker på. Nä, det är miljö, miljö, miljö.

Alltså, inte ens tillverkarna räknar med att det viktigaste i framtiden är att kunderna spar pengar på diesel. Tror ni att EU krav är kraftigare än ME:s krav?

Ska jag svara på det? Nä, trodde inte det.

Nä, det börjar kännas som att det är hög tid att flytta dieselfrågan till beställaren. NU!

Publicerad: 05:08, 12 juni 2009

Kalla (viktigt ord) detta en direktrapport:

Det är något rejält annorlunda och viktigt med Swecon. Jag kommer att skriva om detta i tidningen senare, men jag vill förvarna er. Swecon är nämligen något så ovanligt som ett företag som tänker lite före alla andra – till och med före kunderna.

Fast det var kallt i Eskilstuna i dag...

Strunt i det nu. Det har varit första Swecondagen i dag. Kul? Visst, det var som vanligt: alla viktiga maskiner från Volvo CE visades upp och alla som kom fick all mat och social kontakt som behövdes. Det är som lilla julafton för människor som bor i runt om i landet och gillar Volvomaskiner och Swecon

Men (Tony Erwing har verkligen lyft det svenska språket)

Det var lite regn, och rätt kallt. Jag (och min son) kände att det stack i fingrarna när vi klev in i bilen och lämnade Eskilstuna för det mer civiliserade Stockholm (där det också regnade och var kallt). Men vi var glada båda två. För vi hade precis träffat folk som försökte, kämpade och gjorde allt för att alla som kom skulle trivas. Vädret var skit, men det spillde inte över på Volvo och Swecon. Volvo för resten. Var var dom?

Strunt i allt detta svammel:

Heja Swecon som går in och tar över Volvodagarna när denna multistora koncern surar och säger att det är för dyrt och att man inte har råd. Swecon visar att man kan rädda en gigantisk koncern som surar och gå in och ta över deras Volvodagar för ett år. Hoppas att Volvo CE tackar noga och snällt för det när det vänder 2010.

Det var dock en hel del Volvoanställda på plats som gick och strök och försökte ta åt sig äran, men det gick inte. Det här blir året då Swecon går in och visar pappa Volvo CE vart skåpet ska stå. Man kan inte balla ur helt bara för att det är en finanskris - vad är det för stil?

Men kalla blev vi...

Nä, nu är det fredag. Ha en trevlig helg!

Publicerad: 04:38, 08 juni 2009

Hur irriterande är det inte – egentligen

Har du ibland också funderat på hur dum man får vara egentligen. Ibland blir man så trött på folk att man får lust att helt enkelt… Nja, göra något som man ångrar.

Har ju tjatat en del om Oscar Wilde här förut, men jag tycker också att man kan ta upp Winston Churchill till familjen. Han tyckte ibland att det fanns lite väl mycket personer som var mjukare än tillåtet i hjärnan. Enligt vad jag förstår så var det han som vid ett tillfälle sa såhär:

"Cigarren sysselsätter både händer och mun. Därigenom har jag många gånger
undgått frestelsen att antingen strypa eller bita folk som irriterat mig."

Men man måste försöka lugna ner sig. Det är inte lätt att vara människa, det är heller inte lätt att försöka ligga lågt och inte hela tiden säga vad man tycker om det ena och det andra. Någonstans där runt 40 så börjar man inse att det inte spelar någon roll att man kan argumentera för en åsikt mot någon som har uppenbart fel. Folk är inte intresserade av att få reda på hur det ligger till – folk vill ha sin åsikt. Punkt slut. Och man kan inte be alla fara dit pepparn växer bara för att dom utrycker knasigheter till dess att man tappar andan.

Nä, man måste välja sina strider. Man bör hushålla med sitt förakt av hänsyn till det stora antalet behövande, som René de Chateubriand sa… nä det är inte en maträtt.

Ta till exempel den här rubriken som enligt ryktet publicerades i Aftonbladet en gång i tiden:

Dieselbilar drar minst bensin.

Visst, sant och man blir lite trött. Men man förstår vad de menar. Ingen idé att ringa och skälla ut dem. Eller hur?

Men om du märker att vi på den här tidningen skulle göra något galet så hoppas jag att du säger till omgående… men tänd en cigarr först.

Publicerad: 12:10, 02 juni 2009

Hej entreprenörer – och andra läskunniga

Vi sitter just nu och korrekturläser det sista numret inför semestern. Det kommer att bli grymt och mitt förslag är att du inte åker på någon semester förrän den kommer i mitten på juni. För detta nummer kommer att innehålla extra läsning som räcker nästan hela sommaren.

Och det blir bland annat en intervju med Volvo CE:s nya vd, ett rep från Sydpolen, lite smått och gott gällande stora och små företag – både ME medlemmar andra, och utländska företag. Självklart får ni reda på vem som egentligen tjänade alla pengar under halvåret som gick...

För resen fick jag ett telefonsamtal för en tid sedan om en – kanske – blivande medlem i ME… Han undrade om man behövde gå ur facket om han skulle gå med… Vi ser fram emot en ny läsare som kan komma att lära sig ett och annat.

Men än i dag tror jag det mest udda samtalet jag har fått var från en kvinna som ringde från Blekinge och frågade om hon kommit till SER-tidnignen.
Eh, jo visst. Men det är rätt många år sedan den bytte namn. Typ 30 år… Jo, firman var med i ME (fd SER)

Nä nu måste vi korrläsa mera.

Publicerad: 10:54, 19 maj 2009

Mobiler är inte bara telefon

Har du en egen mobiltelefon?

Okej. Men använder du mer än själva telefonen?

Okej. Men varför inte? Är det inte käckt att vara maskinentreprenör i Sveg (eller någon annan stans) och vara först i branschen med att få reda på att NCC har fått ett stort jobb och behöver anläggningsmaskiner? Kanske ringa direkt från maskinen och anmäla intresse... Ungefär fyra dagar före konkurrenterna som väntar på att nästa tidning ska komma.

Håll koll på din bransch via mobilen! Knappa in mobil.me.se i din mobils webbläsare. Nu har du tillgång till de snabbaste branschnyheterna.

Publicerad: 08:10, 16 maj 2009

Nu ska jag titta på en film

Jaha, det var det hela. Tre dagars direktrapporter från Maskinexpo rakt ut på det globala nätverket Internet - i datorn och i mobilen. Det var nog lite före er andra kan jag tro. Misstänker att det fortfarand är så att de flesta väntar med att titta på vad vi har skrivit när papperstidningen kommer. Det går bra. Alla nyheter som redan har gått ut på nätet kommer även i tidningen. Och där kommer också en hel del annat. Det är där vi gör våra djupare och längre reportage. Men gillar ni korta nyheter... tja då är ni torsk om ni sitter och väntar på tidningen. Alla som kollar nätet vet redan det ni väntar på.

Nä, nu ska jag kolla på en film om Oscar Wilde och ta ledigt - kanske hälla upp en öl.

Vi ses.

Publicerad: 10:16, 15 maj 2009

Mobilen blev succé

Det är lite märkligt det här med den tekniska utvecklingen. Plötsligt kan en liten branschtidningn köra samma race som de stora tidningarna i Tokyo och London. Det handlar bara om ambiton... Och en hel del attityd.

Visst, jag kan vara konservativ jag också. Det har ett visst värde att inte gå snabbare fram än sina kunder, att alltid fråga kunden först, och att inte sticka ut. Man vill ju inte vara så osvensk så att folk börjar säga: Dom där, de tror att de är något... Försöker visa sig märkvärdiga.

Men lite kul är det att leverera branschnyhter på nätet - och rakt in i mobiltelefonen samma timme som Maskinexpo pågår. Och så ser man kollegor från andra tidningar som satsar på att dela ut förra månadens papperstidning gratis. Allar har rätt till en gammal tidning!

Inget ont med det. Men jag tror att vi på Maskinentreprenören har haft roligare än många andra de här dagarna. Fick ett samtal från Norge i dag som ville veta mer om Case som vi skrev om i går... Så jag tror nog att vissa av våra läsare också har haft det roligare än tidigare.

Nja, jag vet. Man ska inte tro att man är något. Och jag har hört flera maskinentreprenörer förklara "att det där med Internet inte är något för oss", och egentligen luktar det bara lite skrytsam storstadsbo om allt det där med att hålla på med nyheter på mobilen.

Kan ändå inte hjälpa det. Har nog inte sett så många öppna munnar och förvånade ögon de här dagarna när vi har kunna visa att en intervju gjord för en timme sedan ligger ute på nätet och i mobiltelefonerna för att beskådas av alla i hela världen...

Men vi lovar. Vi ska också dela ut gamla tidningar gratis nu på lördag. Vi ska inte förhäva oss och skryta. Det blir så dålig stämning av det. Ingen gillar när någon försöker vara för mer...

Men helt ärligt. Bara det att en entreprenör från Sveg som inte hade tid att åka till Maskinexpo i år kan läsa vad som händer där i sin egen mobil är klart häftigare än att dela ut förra månadens tidning gratis till de som hade tid att komma dit.

Sov gott - ses i morgon. För övrigt var det visst över 9 000 besökare på Maskinexpo i dag. Hur många som läste våra nyhter i mobilen ska jag berätta senare när vi vet.

Publicerad: 03:01, 13 maj 2009

Nu packar vi för Maskinexpo

Så börjar det bli dags att packa kamera, dator, penna och papper för att i morgon bege sig till Maskinexpo för att rapportera vad som händer och vilka produkter som kan tänkas vara helt nya och intressanta för läsekretsen.

Vissa av er, rätt många skulle jag tro, kommer att åka dit. Ni andra kan ju helt enkelt följa tidningen här på nätet för att få information. Tidningen rapporterar direkt från området – och artiklar som läggs in kommer inte bara ni som sitter hemma att kunna läsa. På mässan lanserar vi också en teknik som gör att alla som har en mobiltelefon som går att koppla upp mot Internet kan följa vad som händer. Kanske ska du redan nu knappa in: http://mobil.me.se i ditt Internetfönster till mobilen.

Vi hörs och syns

Publicerad: 05:00, 06 maj 2009

Internet – avslöjar en hel del

Jag vet egentligen inte om jag borde avslöja det här, för det är väl lite halvt hemligt, men det verkar inte som det är någon större risk att det få så stor spridning utanför storstäderna - ännu.

Jag har precis gått igenom lite statistik runt Maskinentreprenörernas och tidningens hemsida. Statistik är som ni vet rätt lurigt, det finns vissa som brukar hävda att man kan bevisa nästan vad som helst med detta.

Men när jag tittar på vilka det är som är inne på förbundets hemsida så blir bilden rätt udda. Flest besökare får hemsidan från intresserade i Stockholm, och hela tre kommuner i Stockholmregionen ligger bland de tio mest flitiga besökarna på förbundets hemsida. Självklart finns även Göteborg, Sundsvall och Malmö bland de platser där det finns personer som gärna besöker hemsidan. Dessa ligger i tio i topp.

Men sedan blir jag lite full i skratt. Vet ni att det är fler besökare på förbundets hemsida från USA och Kanada än från Norrbotten totalt? Faktum är att det är fler besökare från Frankrike än från Norrbotten… För övrigt hittar jag också besökare från Nigeria. Lika många besökare från Nigeria som från Gotland – jo, faktiskt!

När det gäller tidningen så är trenden ungefär den samma. Det är i storstäder som de flesta besökare hittar hit till tidningen. Men av någon konstig anledning är det också en hel del från Storbritannien. Ja, det är faktiskt dubbelt så många som läser tidningens hemsida i Storbritannien än i hela Norrbotten? Ska det verkligen vara så?

Vad gör ni där uppe – fiskar och jagar ni bara när ni inte jobbar?

Så kan man ju jämföra olika republiker också. Nu bor det i och för sig lite fler människor i USA än i Jämtland, men visste ni (nä, hur skulle ni kunna veta det?) att det är dubbelt så många jänkare som tittar in på tidningens hemsida än från Jämtland… Ska det vara så?

Jag kommer att studera den här statistiken med jämna mellanrum, och kanske även rapportera lite någon gång igen. Vi får se. Men det ska bli kul att se om landsbygden, där det trots allt bor mycket maskinentreprenörer, kommer i kapp storstäderna i framtiden. I varje fall hoppas jag att Gotland går om Nigeria och att det snart blir fler besökare från Norrbotten än från Storbritannien…

Publicerad: 10:44, 29 april 2009

Maskinexpo – online

Det är en sanslös teknik det här med Internet. Sedan tidningen Maskinentreprenören drog igång med den nya hemsidan har intresset i princip exploderat. Vi har sedan förra månaden 57 procent nya användare enligt vårt statistikverktyg. Det är helt sjukt.

Det som är lite väl sjukt är att vi börjar misstänka att det är unga företag som ännu inte är medlemmar i ME som ökar. Det här kan också i så fall komma att betyda att den unga generationen snabbt blir bättre informerad om vad som händer i branschen än sina äldre kollegor. Det är minst sagt spännande, och kan komma att förändra branschens struktur i ett längre perspektiv.

Internet är redan en stor sak globalt och tidningar runt om i världen arbetar hårt med sina webbredaktioner, men om man tittar på tidningar i den här branschen så är det uppenbart att det är rena stenåldern fortfarande, och de är tist. Inte är väl företagare i den här branschen illitterata dataanalfabeter, och helt ointresserade av snabba branschnyheter med god kvalitet?

Nej, vi börjar märka att detta är helt fel. Visst det finns såna som bara sitter hemma på gården och sedan i maskiner och sedan hemma på gården. Men de blir allt färre.

Under Maskinexpo som drar igång 14 maj slår vi här på tidningen till stenhårt.

Vill du veta vart det bästa produkterna och de mest intressanta nyheterna finns så kan du i princip följa oss här på hemsidan. Vi kommer nämligen att rapportera direkt från Maskinexpo – online – och intervjuer som görs kommer att publiceras här på nätet direkt. Inget mer mossigt kraffs i sladdriga tidningar en månad senare när alla redan har börjat titta framåt.

Talade för resten med en företagare som hade läst våra artiklar från Intermat. Han hävdade att han nästa gång han besöker Intermat (eller någon annan mässa) ska ta datorn med sig och läsa vad vi skriver så att han ska kunna gå och besöka företag vi intervjuat… Snacka om revolution!

Publicerad: 02:51, 24 april 2009

Tankar vid Gate 30F

Så har man då passerat säkerhetskaoset på flyplatsen och sitter utanför Gate 30F och ska flyga Air France tillbaka till Stockholm Arlanda efter en vecka på Intermat i Paris. Årets mässa blev ett genombrott för den moderna journalistiken och ett ryck för tidningen Maskinentreprenören. Våra eventuella konkurrenter har lämnats låååååååååååååååååååååångt bakom. Kan faktiskt inte ens se någon härifrån.

Det är inte ofta jag går omkring och ler på en mässa som besöks av närmare 200 000 personer. Men det gjorde jag i år. Första artikeln publicerade redan i måndags, och när tidningen var på plats på mässan igen på tisdagen snackades det rejält om vår artikel. Det hade ringt folk från både Sverige och USA till företaget i fråga och berättat att de  minsatt sett att tidningen skrivit.

Nyheten från Volvo CE:s presskonferens i Paris låg ute en dryg timme efter det att konferensen var över. Volvofolket hann inte ens äta lunchen klart innan det stod allt låg ute för alla i hela världen att skåda. Jag vågar påstå att tidningen Maskinentreprenören var snabbast i världen den här dagen. Har i varje fall inte sett någon artikel som kom ut tidigare om denna presskonferens. Vi slog jänkare, fransmän, engelsmän och andra med hästlängder.

Vi skrev en artikel om Iron Planet i torsdags. 40 minuter efter det att artikeln publicerades fick vi respons via e-mail från företagets representanter. Det har varit enormt roligt. Jag har träffat folk i pressrummet som berättar att de läst denna blogg på kvällen, och vissa lämnat mer eller mindre spydiga kommentarer morgonen därpå.

Jag tänker nu med viss elak mallighet sticka  ut hakan rejält och är beredd att ta en smäll om det behövs. Men jag anser att resten av tidningarna i Sverige som bevakar den här branschen blivit omåkta den här veckan till den grad att jag nästan skäms å deras vägnar. Varför över huvud taget läsa någon annan tidning än Maskinentreprenören i fortsättningen? Vi är över allt där det händer och vi är snabbast, skicklast. Vissa tidningar var till och med så ointresserade av nyheter i branschen att de inte ens åkte hit – kanske var de ute och tog flygbilder på ett tomt Barkarby, vad vet jag.

Nä, nu gäspar jag efter en lång och händelserik vecka här i Paris och slår igen datorn. Vill du veta vad som händer på Maskinexpo så vet du var du ska titta.

 Trevlig helg.

Publicerad: 05:25, 23 april 2009

Intermort – mässa för döda i Paris

Säga vad man vill om Paris och mässor. Men Paris är ganska mycket mer än platsen där Intermat hålls vart tredje år. Här finns sjukt mycket att se för en turist, och Paris är antagligen en av de städer som alla borde försöka besöka under en livstid.

Ett sak som jag skulle vilja berätta om är Cimetière du Père Lachaise. Detta är – precis som Intermat – en internationell utställning där man behöver en karta för att hitta rätt när man går omkring och letar sevärdheter bland montrarna (gravarna). För det här är sannolikt världens mest berömda kyrkogård och här ligger en hög av internationella kändisar och sussar i väntan på återuppståndelsen: Oscar Wilde (en av mina idoler), Edith Piaf (en annan idol), Jim Morrison (The Doors), Marcel Proust (skrev världens längsta och tråkigaste roman), med flera…

Att besöka Père Lachaise är lätt om man har besökt Intermat. Det är ungefär samma sak. Det finns karta att köpa, och gravarna ligger vis speciellt utmärkta ”gator”. De mest berömda kändisarna (precis som de stora maskintillverkarna) är inte alls svåra att hitta. Det är nämligen alltid fullt i montrarna (förlåt gravarna). Letar du till exempel efter Jim Morrisons grav så är det bara att kolla var det står mycket folk.

Precis som Intermat så stänger Intermort (mort betyder ju död på franska) runt 18.00 och sedan får man gå ut. På Intermat går ju även folket i montrarna hem för dagen, men jag misstänker att det inte förhåller sig riktigt så på Père Lachaise.

Ja, så nästa gång du besöker Intermat i Paris – passa på att besöka Intermort också! Särskilt om du behöver vila öronen, för killarna i montrarna här snackar inte alls.

Publicerad: 05:10, 22 april 2009

Vissa borde ha dumstrut på sig i mässmontern

Visst är det många engagerade och pigga utställare på en gigantisk branschmässa som Intermat. De flesta sover väldigt lite på nätterna då kunder ska vallas runt även på kvällarna, och sedan är det upp tidigt nästa morgon, vara nyrakad (gäller främst män) och så på med en ren skjorta och företagets egen slips.

Ja, och så står de där och ler och snackar mest hela dagen. Vissa har tur att få in intresserade kunder i montrarna, andra tvingas lägga ner en massa tid på besökare som bara ställer korkade frågor och främst verkar vara på mässan för att chefen vill…

Men det finns också utställare som inte riktigt förstår. Man kan säga såhär: På Intermat förstår Volvo CE. Mecalac förstår ingenting.

Mer än hälften av alla som reser till Paris och Intermat är internationella besökare, och har således rest långt för att titta på maskiner och tillbehör. Volvo som är stolta och glada över sin hybridmotor har i år gjort en modell i full skala för att visa för besökarna hur det fungerar och hur det ser ut. Volvo CE förstår att intresserade besökare vill veta olika saker.

Mecalac har också en hybrid utställd. Och har tilldelats ett prestigefullt pris för denna ”uppfinning” i Frankrike. Men tror ni dom vill eller vågar visa hur det fungerar. Näpp. Dom kan tänka sig att öppna motorluckorna så man kan titta in lite, men ta ett fotografi går inte. Monterpersonalen har fått order att jaga bort alla journalister som vill ta kort på motorn för att kunna åka hem och skriva artiklar om hur den fungerar.

Frågan är om den fungerar?

Ja, man kan faktiskt undra. För hybridteknik är ju inte precis rymdforskning och ingen behöver stjäla tekniken för att sno ihop något hemma i garaget. Hybrider finns och fungerar. Punkt slut. Det går till och med att köpa en hybridmotor från en större motortillverkare och sätt in den i en anläggningsmaskin.

Nä, något försöker Mecalac dölja.

Det kanske inte är så smart gjort, det kanske inte fungerar ordentligt – vad vet jag. Men om man ställer ut en maskin på en internationell mässa dit tiotusentals människor kommer för att titta, och säger sedan till dessa att man byggt en hybrid.., då kan man inte samtidigt säga att manicken är hemlig!

Veckans dumstrut går till Mecalac!

Publicerad: 05:54, 21 april 2009

Badar du i pengar kan du strunta i Internet

Efter två dagar på mässgolvet i Villepinte utanför centrala Paris där Intermat hålls börjar det kännas i benen.  Man går, går och går… Jag känner att jag längtar till en mässa som är ungefär hälften så stor som Maskinexpo. Då skulle man ha en viss chans att överblicka och att hinna med att både titta och tala med folk.

Men nu?

Den 21 april 2009 kommer inte att gå till historien som den bästa dagen i mitt liv. Visst, jag kom i tid till samtliga presskonferenser, och visst det var intressant och det finns en hel del att skriva om. Men hur mycket tid går egentligen åt att hitta rätt, och att gå vilse? Många av er vet hur en karta över ett mässområdet brukar se ut… Det är oftast uselt. Och när det är fransmän som ritar karta… Nä, jag ska inte säga mer om just det.

 Internet är ingen fluga. Inte bara det att man numer dagligen kan hålla kontakt med 1000-tals människor via Internet, det är nog bra. Men visste ni att det numer finns auktioner – globala med en sådär 15 000 intresserade maskinköpare och säljare från hela världen. Och din maskin på bakgården kan vara med och bli köpt av en rik fårhandlare i Australien. Eller varför inte köpa en bandschaktare över dagen från en kille i Panama?

Snackar jag goja? Nä, inte då. Vi kommer att skriva en hel del om det här  de närmaste månaderna. För nu är det faktiskt helt uppenbart: De maskinleverantörer eller maskinentreprenörer som inte vill gå miste om pengar måste lära sig att handlar och sälja maskiner via Internet. Kan man tänka sig att köpa maskin lite dyrare än andra, eller sälja lite billigare, ja då kan du strunta i Internet. Googla Iron Planet och fundera lite själv.

Det var allt för i dag.

Publicerad: 04:00, 20 april 2009

Vårsol inomhus i Paris

Första dagen på Intermat börjar dra mot sitt slut, och det verkar inte bara som om ME-medlemmar har kommit fram välbehållna – här finns faktiskt också en hel del intressanta svenska utställare. SSAB gör lite av succé här i Paris genom att visa att alla världens dumpertillverkare borde göra bättre och smartare dumperkorgar.

Det skulle bli både billigare, bättre, mer miljövänligt, och ja… Bättre rakt av, helt enkelt. SSAB har tillverkat en dumperkorg som man visar upp här. Frågan är vilken tillverkare som kommer att slå till.

Men det som slår mig första dagen på mässan är att det är väldigt många som ser ganska ljust på framtiden. Det är inte nattsvarta tankar här. Snarare är många glada över att dom faktiskt fattade beslut om att ställa ut här. För det är färre stora utställare här, och de kunder som kommer är väldigt intresserade. Det finns tid att både snacka och göra affärer – det är inte så hysteriskt som det ibland brukar vara. Man kan säga att det är vårsol här inomhus i utställarlokalerna.

Jag har kollat in nya hybridmotorer och annat, och kanske mest sett ut lite olika saker att studera mer noga i morgon. Det blir nog ett par intressanta artiklar här på nätet de närmaste dagarna. Volvo CE har  presskonferens i morgon.

Glöm inte att påminna mig om det är något ni vill att jag ska titta på!

Publicerad: 02:25, 17 april 2009

Häng med till Intermat i Paris

Det fanns en tid då journalister kunde åka omkring och drälla och se ut som om dom jobbade, fast egentligen stod man mest i baren och snackade skit med andra journalister och så frågade man ut varann och skickade hem ungefär samma historia till redaktionen där hemma.

Den tiden är förbi.

Nu är det ständig uppkoppling som gäller. Internet blev en rejäl spark i baken på lullande redaktörer som kom hem med en eller två artiklar efter en vecka på reportageresa. Jag har för resten hört historien om en av mina företrädare här på tidningen Maskinentreprenören. Han tog helt sonika tåget ner till Europa, stannade sedan en vecka och så tåget tillbaka. Kom hem efter 12 dagar med EN artikel (även om det var välskriven)… Ibland önska jag att jag hade varit med på den tiden. Utbrända blev inte journalisterna på den tiden – möjligen lite alkoholiserade.

Nu drar jag ner till Paris i fem dagar för att besöka Intermat för tidningens räkning. Det kommer inte att bli någon barrunda som det ser ut. Varje dag lär det komma in nya nyheter här på nätet om vad som händer där nere, och säkert kommer också den här bloggen att uppdateras kontinuerligt.

Så om ni själva ska åka, eller stannar hemma, så glöm inte bort att titta in här. Allt relevant som händer under veckan kommer vi självklart att rapportera. Från måndag morgon till och med fredag.

Och varför inte gå in här vid bloggen och ställ frågor om mässan. Be mig besöka eller leta rätt på någon produkt som ni vill veta mer av. Jag ilar!
Vi hörs!

Publicerad: 02:38, 15 april 2009

Såhär ligger det till – egentligen

Det är stundtals lite förvirrande att jobba som murvel i den bransch som maskinentreprenörer verkar. Vi får så härligt många tvetydiga signaler från den så kallade verkligheten.

Det händer att vi får samtal från maskinentreprenörer som är tokilskna på dieselpriset, och att det är galet dyrt och att ME borde göra något åt detta. Eller också borde maskintillverkarna sluta ljuga och inte tillverka motorer som drar så mycket att verksamheten inte går ihop. Tidningen borde för övrigt skriva om detta lurendrejeri!

Sådana samtal leder ofta till att vi slår en signar eller två för att kolla av läget – vi lägger ett lite öra på rälsen för att känna av hur verkligheten ser ut – egentligen. Och inte sällan får vi då veta att det där med diesel inte är något bekymmer, för kostnaden räknar man bara in i fakturan till kunden, så är det med det.

Och så ringer det någon som precis har köpt en ny grävlastare och att det är fullt med problem med den. Det är glapp i hydrauliken och den har nu varit inne på verkstad tre gånger med problemet kvartstår. Tidningen borde skriva att maskinen i fråga är rena skiten.

Så ringer man och hör med någon annan maskinentreprenör som har tre sådana maskiner och frågar hur han upplevt hydrauliken. Man måste ju göra lite research, som det heter på svenska. Och då får man reda på att det här nog är de bästa maskinerna han någonsin haft och att de är så enormt starka att det tar några veckor innan man klarar av att hantera den. Ingen av de tre maskinerna har varit på verkstad.

Jag vill bara tillägga att de här fallet jag drar upp inte är påhittade här och nu. Detta har hänt.

En annan dag får vi en påringning från någon som har svårt att hitta vettig personal, och menar att det i princip är kört att få tag på folk som kan hoppa direkt upp i en maskin och klara jobbet. I varje fall inte om man vägrar att ”stjäla” folk från konkurrenterna och plocka över förare med lockrop om högre löner och fria bilar…

Nästa dag frågar vi runt lite i regionen om hur det är - egentligen. Då säger en maskinentreprenör att han inte vet för han har inte anställt någon på fem år nu. Det är dessutom sällan någon som slutar på hans företag ”för han har som regel att satsa på att personalen ska trivas och företaget nu blivit mer som en andra familj…”

Men hur ligger det till – egentligen?

Ja, och så där håller det på. Så man kan säga att det finns ingen sann verklighet där ute som ser ut på något entydigt sätt. Den så kallade verkligheten ser ut på flera olika sätt samtidigt och för somliga är det djup lågkonjunktur nu men för vissa ser 2009 ut att bli relativt hyfsat redan. Konstigt? Tja… Det är så det ligger till – egentligen.

Publicerad: 03:12, 31 mars 2009

Jag bjuder på världens bästa idé

Jag precis som de flesta andra sitter ibland och tittar ut mot horisonten och tänker ut de smartaste lösningarna för att rädda världen, branschen eller något annat. Har ni tänkt på hur smart man är när man bollar sina egna tankar i sitt eget huvud och den enda som eventuellt säger emot är en bättre version av en själv.

Just nu har jag löst både miljöproblem och hur vi ska få fart på den svenska och… ja, faktiskt världsekonomin. Min idé (jag ska förklara snart) kommer att få fart på den globala bilindustrin och göra att det kommer att säljas massor av anläggningsmaskiner och maskinentreprenörer kommer att ha jobb i 100 år. Alla världens trafikolyckor kommer att i princip försvinna helt, och det spar massor av skattemedel och onödigt lidande. Dessutom kommer nästan alla farliga utsläpp att minska med… tja, jättemycket.

Så vad är detta för idé?

Jo, över hela världen finns det ju vägar, stora och små, och flerfiliga motorvägar. Mitt förslag är att samtliga större motorvägar rivs upp helt och att man där i stället bygger flerfilig tågräls. Inte bara i Sverige, utan i hela världen. Det kommer att ta massor av år innan detta arbete är klart så det är lika bra att börja genast.

Sedan bygger man rejäla tågstationer vid varje större stad och där folk – istället för att gå på en tågvang – kör upp sina moderna och bekväma elbilar på tågvagnar (där kan du jobba, äta, titta på tv eller läsa med mera). Där sitter man sedan och åker lugnt och fint till den ort man ska, och samtidigt kopplar man in elbilen mot elnätet som driver tåget, och när man kommer fram till sin destination så är det bara att köra iväg med full ”tank” dit man ska.

Alltså behöver bilindustrin bygga helt nya bilar. Det är bara att sätta igång. Det kommer att behövas massor av folk för att klara av detta inom rimlig tid.
Alla små vägar behövs så klart göras bättre, hyvlas till och asfalteras för att elbilarna ska kunna ta sig fram tyst och fint. Här finns ännu mer jobb för maskinentreprenörer.

Denna ide kan ni få gratis. Sprid den ut över hela världen. Resultatet blir alltså: massor av industrijobb, massor av byggjobb, otroligt renare miljö, och mycket, mycket färre trafikolyckor.

Har jag missat något?

Publicerad: 03:31, 23 mars 2009

Början på ett dalauppror?

Det händer då och då att det är som att jobba på en helt vanlig dagstidning att sköta tidningen Maskinentreprenören. Vad menar jag med det? Jo, plötsligt ringer det in någon som är både förbannad och irriterad över något och så förstår man att nu ryker det där ute. Som reporter på en tidning brukar man då rycka ut och ta med sig block och kamera.

Vi är lite där nu – för i ME Mitt är vissa medlemmar och även somliga i Mitts styrelse mäktigt irriterade över att den så kallade ME-kalendern inte längre går att få gratis om man är medlem. Och enligt vad man säger så går den inte ens längre att köpa, för den är slut.

Jag satt nu här på eftermiddagen och talade med en rätt uppretad maskinentreprenör från region Mitt. När han väl var klar med kritiken runt att ME-kalendern försvunnit så gick han vidare och tyckte att detta var bara en tendens som visade på att det händer en hel del annat som han inte gillade.

Så här lät det:

”ME har blivit toppstyrt på något vis; styrelsen lyssnar inte så bra, vi har ingen kontakt längre med Stockholm och tjänstemännen där, och det är för lite gubbar i gummistövlar och för många vita skjortor och slipsar. Det är dags för er som jobbar på ME att komma ner lite på jorden. Dessutom har vi ingen kontakt med de andra regionerna längre. Vi har kommit bort”

Ja, så där sa denna medlem. Och jag lovade att ta upp saken här på min blogg, och med lite tur så kommer han att få både medhåll och mothugg här. Vad vet jag. Fast det där med blogg var ingen höjdare heller, ansågs det. För gubbarna sitter inte vid datorn på dagarna, utan har har fullt upp med att gräva och smörja maskinerna.

Men nu ligger det i varje fall här på bloggen.

Vad tycker ni där ute. Är det här med kalendern en stor sak, och finns det något fog för kritiken från den här medlemmen från Mitt? Borde man få kalendern graitis istället för Entreprenadhandboken?

Publicerad: 03:06, 16 mars 2009

Utan spaning – ingen aning

Duktiga maskinentreprenörer brukar nästan alltid behärska konsten att bromsa och gasa samtidigt - och ligga lite före alla andra.
Spana och ana.
Det skadar sällan att vara lite skeptisk.
Tänk då på att duktiga banker och finansinstitut borde göra samma sak (lite för få har lyckats på senare tid). Och i det här numret av tidningen kan du läsa om hur bankerna gärna lånar ut pengar till maskinentreprenörer som vill investera - men inte utan säkerhet. Kreditinstituten har blivit mer skeptiska.

Men nu ligger kreditinstituten lite väl mycket på bromsen. En hel del banker och finansinstitut hävdar att det ser rejält mörkt ut i ekonomin. Den så kallade styrräntan har till följd av detta sänkts till 1 procent. Men blir det lite mer gas nu? Skeptiska maskinentreprenörer undrar kanske hur samma aktörer som inte såg finanskrisen komma nu plötslig vet bättre. Och var det inte just för låg styrränta i USA som var finanskrisens start?

Sanningen är att vissa har mer koll än andra, det gäller banker och det gäller maskinentreprenörer. Det handlar nästan alltid om att spana och ana. Den som har rätt information och kan dra rätt slutsatser vinner oftast.

Det kom ett pressmeddelande från företaget Prosales Institute för en tid sedan. Det hade nog kommit fel för företaget jobbar inte precis med maskinentreprenörer och mobila arbetsmaskiner. Men där fanns en del godbitar att läsa för en nyfiken murvel.
Prosales Institute ville göra reklam för sig själva genom att berätta vad forskare kommit fram till i en rad studier som gjorts av de lågkonjunkturer vi haft de senaste 50 åren. Och de konstaterar bland annat detta:
Vinnarna i en lågkonjunktur håller koll på omvärlden (spana och ana), och i en lågkonjunktur när vissa blir lamslagna och bromsar för mycket, passar vinnarna på att erövra konkurrenternas kunder (ungefär som när Altor och Bure högg Carnegie, eller när Ålandsbanken köpte den svenska delen av Kaupting Bank).

En lågkonjunktur varar i genomsnitt elva månader. Den värsta de senaste 50 åren var 16 månader, den kortaste sju månader. Så det finns inte oceaner med tid innan chansen är borta. Läs till exempel Maskinentreprenörens artikel om Svevia (gamla Vägverket Produktion) i denna tidning. Vad betyder detta för dig och framtiden? Vi har spanat – ana får du som maskinentreprenör göra själv. Det är ju det som är den roliga biten.

Undersökningarna visar också att de som blir vinnare i lågkonjunkturer är de som inte ser sig själva som offer för omständigheterna (som Carnegie gjorde). Enligt Prosales Institute finns det också en undersökning från 90-talet som visar att de som aktivt satsade på marknadsföring under lågkonjunkturen hade en tillväxt på 275 procent när det vände. De som drog ner på investeringarna hade en tillväxt på 19 procent när det vände.

Apropå spaning: Glöm inte att läsa om maskinstölderna i denna tidning. GPS verkar vara säkrare än den aningslösa polisen som har noll överblick i dagsläget.

Läs tidningen Maskinentreprenören varje månad: Utan spaning – ingen aning.

Publicerad: 12:52, 10 mars 2009

Volvochefer i fängelse – är det nödvändigt?

Sitter här under lunchen och grunnar lite på de så kallade direktörerna på Volvo Construction Equipment som ska åtalas för att ha mutat lite löst folk i Irak någon gång i början av seklet.

Faktum är att alla vet att alla kulturer i världen inte fungerar precis lika dant. Det gäller framför allt de länder där det inte råder demokrati. I slutet av 1990-talet infördes så kallade sanktioner mot Irak av FN:s säkerhetsråd. Man fick dock sälja mediciner, vattenpumpar och annat väsentlig för att inte skada Iraks befolkning onödigt. Mobila arbetsmaskiner var en sådan sak som man fick sälja till Irak.

Men att sälja till Irak under den här tiden var inte som att ringa och fråga ett gäng entreprenörer på arabiska om de hade lust att köpa en hjullastare. Detta var inte något fritt land, och klaner styrde vem som fick vad och hade rätt till hur. Behöver jag säga att den klan Saddam Hussein tillhörde hade mest att säga till om?

Alla visste detta. Så såg Irak ut. Det var därför 2 200 företag betalade ut pengar till olika grindvakter för att komma fram till köparna. FN som infört sanktionerna, USA, Svenska utrikesdepartementet, och ledande politiker i Storbritannien kände till att det gick till ungefär såhär. 14 svenska företag förutom Volvo Construction gjorde också så. Man betalade en viss summa pengar till ”portvakter” som den rådande regimen ansåg hade rätt att vakta porten in till marknaden – eller renat av slutkunden.

Visst, fult och korrupt. Inte precis svenskt som Arboga. Men Bagdad låg inte utanför Falköping då heller.

När det här förfarandet upptäcktes blev samtliga lite förvånade och tagna på sängen. I princip samtliga erkände att det nog gått till ungefär som sades.  Volvo Construction Equipment fick lite snopet betala 120 miljoner kronor i straffavgifter till USA:s regering.

Sedan bombade jänkarna sönder och samman delar Irak och massor av människor från Irak flydde, och rätt många till Sverige. Detta är var dock tillåtet, ansåg USA.

Nu har dock precis överåklagare Christer vad der Kwast skickat in ett åtal till rätten där tre anställda på Volvo CE i Eskilstuna ska åtalas för fult spel där borta i Irak och det yrkas på fängelse.

Känns det här rätt? Jag vet inte. Det är ju olagligt enligt svenskt lag att betala ut mutor, men man kan inte muta en stat så brottsrubriceringen i det här fallet är: ”brott mot lagen om vissa internationella sanktioner”.

I andra länder har juristerna inte gjort något åt det här ännu. Är det typiskt svenskt att jaga tre killar i Eskilstuna som bara gjort samma sak som alla andra och fått tillstånd att göra detta från sina chefer.

Vad tycker du – ska dom dömas till fängelse? Ska dom ens åtalas?