Nytt verk kräver skärpning

Nyhet» En utredning föreslår att Banverket och Vägverket slås ihop i ett nytt verk. Skälen är bland annat att svensk anläggningsbransch måste bli mer effektiv, och det skulle kunna ske om fler projekt upphandlades som funktionsentreprenader.

– Jag brinner verkligen för funktionsentreprenader, det blir roligare att jobba och det finns bara vinnare. Men det är viktigt att det är rätt människor inblandade, de måste våga och vilja göra förändringar. De som inte gillar förändring blir bromsklossar, påpekar Magnus Persson, vd för Värmdö Schaktmaskiner AB.

Utredningen konstaterar att den svenska anläggningsbranschen har en allt för låg produktivitet, och måste bli mer effektiv. Den låga produktiviteten finns både hos beställare och hos utförare.

– Det är ett samspel. Att upphandla med väldigt specificerade objektsupphandlingar ger inget utrymme för fantasi och kreativitet, och heller inga morötter. Med en satsning på andra upphandlingsformer tror vi att man skulle frigöra den kreativitet som finns i alla företag, säger Nils Gunnar Billinger som lett utredningen.

– Det finns ett exempel på ett län där underhåll för en bro skulle upphandlas. Då fick entreprenören räkna på underhåll av alla broar i länet. På så sätt blev den entreprenören duktig på brounderhåll och kostnaden minskade. Det finns många vägar att nå högre produktivitet, det vi vill göra är att uppmuntra till nytänkande.

För att komma till rätta med den låga produktiviteten föreslår utredningen bland annat att fler upphandlingar ska ske som total- eller funktionsentreprenader, för att uppmuntra till nya produktionsmetoder och produkter.

Det betyder att de maskinentreprenörer som är innovativa och har kunnig och välutbildad personal, kommer att bli mer eftertraktade av de stora byggbolagen som samarbetspartners. Det betyder även att fokus kommer att flyttas från Vägverket och Banverket som beställare till de stora byggbolagen som Skanska, NCC, Svevia med flera.

En funktionsentreprenad innebär att byggentreprenören inte enbart ansvarar för själva byggandet, utan även tar hand om projekteringen samt drift och underhåll av till exempel en väg.

Tanken är att byggentreprenören väljer produktionsmetoder och material som gör att vägen håller längre, eftersom de är ansvarig för drift och underhåll ett antal år efter att vägen är färdig. Entreprenören måste hela tiden väga byggkostnaderna mot underhållskostnaderna, och hela tiden försöka hitta kostnadseffektiva och kvalitetsmässigt optimerade lösningar. Det kan innebära att hitta nya arbetsmetoder och nya material, men även att anpassa projektering och byggande till projektets förutsättningar.

Vid bygget av Norrortsleden i Stockholm gjordes en sju kilometer lång etapp som funktionsentreprenad. NCC projekterade och byggde, och ska nu stå för drift och underhåll av sträckan under 15 år.

– Det handlar om ett nära samarbete mellan projektering och produktion. Om man tar hänsyn till produktionen när man projekterar, då kan man välja produktionsvänliga metoder, och det ger högre produktivitet, säger Carina Angarth på NCC som var projektchef på Norrortsleden.

– I och med att vi även ansvarar för drift och underhåll, så har vi möjlighet att välja dyrare tekniska lösningar och dyrare material än om det hade rört sig om ett femårigt garantiåtagande.

Värmdö Schaktmaskiner var schaktentreprenör åt NCC på funktionsentreprenaden vid Norrortsleden. Företagets vd Magnus Persson tycker att den största fördelen med en funktionsentreprenad är att man som underentreprenör får möjlighet att påverka slutprodukten, och det ger ett större engagemang.

– Vi jobbade aktivt med NCCs produktionsledning under byggets gång och de lyssnade på oss.  Även maskinförarnas kompetens togs till vara på ett bättre sätt än normalt.

Magnus gillar även att man under byggets gång kan hitta nya lösningar som både är till teknisk och ekonomisk nytta för alla parter.

– Det dyker upp så mycket som påverkar produktion och produkt då man sätter skopan i backen som inte går att förutse vid projektering.

Vad skulle det innebära för svenska maskinentreprenörer om det blev fler funktionsentreprenader?

– Att det ges möjlighet för kreativa och duktiga människor att blomma ut samtidigt som jag är övertygad om att det blir lägre totalkostnad, samt även att kunden får en bättre produkt, säger Magnus Persson.

Han understryker att vi måste ta tillvara alla människors kunnande i branschen för att samhället skall få den bästa produkten till en så effektiv och låg totalkostnad som möjligt.

– Ett stort problem i branschen är att det i många entreprenader är få eller inga alls, som vågar eller ges möjlighet att tycka något om en färdigprojekterad produkt. Det beror på att om man gör det och det skulle bli fel, så får man stå för konsekvenserna själv, fast det kanske går bra nio gånger av tio.

På Norrortsleden var det inte enbart entreprenadformen som bidrog till ett bra resultat, det var även ett nära samarbete mellan entreprenören NCC och beställaren Vägverket.

– Vid funktionsentreprenader är det vanligt att beställaren drar sig tillbaks, men vi valde att vara en aktiv beställare. Vi samlade en hel del kunskap när vi tog fram förfrågningsunderlaget, och den kunskapen ställde vi till NCCs förfogande, och vi hade en nära dialog under hela projektet, berättar Per-Olov Karlsson, som är projektchef på Vägverket.

Han tycker att funktionsentreprenader är ett bra sätt att öka produktiviteten i anläggningsbranschen, men inte det enda.

– Det ska användas på projekt som passar för det. Det kräver även rätt typ av människor, kompetenta projektledare och platschefer. På Norrortsleden använde vi vår bästa personal och jag tror att även NCC gjorde det.

– Jag tycker att vi som beställare ska använda hela registret av entreprenadformer och ersättningsformer. En funktionsentreprenad kräver en hel del resurser, och en del mindre entreprenörer vill säkert ha traditionella utförandeentreprenader även i fortsättningen, säger Per-Olov Karlsson.