Regeringen ökar satsningen på infrastruktur

Budget» Regeringen satsar ytterligare pengar på utbyggnaden av infrastruktur. Järnvägen får 547 miljoner kronor extra för att snabba på slutförandet av pågående projekt. På vägsidan tidigareläggs anslag för vägunderhåll med 753 miljoner kronor.

- Vi får mer väg och järnväg för pengarna när det är lågkonjunktur, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson. Foto: Pawel Flato

 

– Genom att ge mer resurser på en gång kan arbetet utföras effektivare. Tidigare stoppades projekt då Vägverkets och Banverkets kostnader steg så att det inte blev försvarbart. Nu har kostnadsläget ändrats, i den lågkonjunktur vi befinner oss i får du mer för varje skattekrona och du få folk i arbete, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson.

De 753 miljoner som tillförs budgeten för underhåll av vägar under 2010 och 2011 är pengar som var budgeterade för åren 2012-2014. Av pengarna går 400 miljoner till vägunderhåll, inklusive enskilda vägar, 100 miljoner till mötesseparering, 100 miljoner till sidoområdesåtgärder och slutligen 153 miljoner till kollektivtrafikåtgärder, gång- och cykelvägar, miljöåtgärder samt riktade tätortsåtgärder.

De 547 extra miljonerna till järnvägsutbyggnad innebär att antal redan påbörjade projekt kan snabbas på. Dessa projekt är bland annat Umeå bangård, dubbelspår Förslöv-Ängelholm, kapacitetsförstärkning på Nynäsbanan och Mälarbanan mellan Karlberg och Bålsta.

– Det här är projekt som redan är planerade men där vi nu kan hålla ett högre planerings- och genomförandetempo, konstaterar Åsa Torstensson.

Bransch- och arbetsgivarförbundet Maskinentreprenörerna (ME) välkomnar de extra pengarna som innebär mer arbete för branschen.

– Det är bra att regeringen fortsätter sin satsning på infrastruktur, speciellt i dessa tider då det är viktigt att bygga framtida konkurrenskraft för Sverige, säger Hampe Moberg som är vd på ME.

– Samtidigt hoppas vi att regeringen ser till att pengarna snabbt omsätts i konkreta jobb. Det finns en viss oro i branschen för att vintern kan bli svår, då kan en sådan här satsning hjälpa till att balansera lågkonjunkturen bättre.

Även Sveriges Byggindustrier (BI) välkomnar de extra pengarna.

– Det visar att regeringen har insikt om det långsiktiga behovet av underhåll av vägar och järnvägar, säger Fredrik Isaksson som är chefekonom på BI.

Han påpekar dock att det finns ett problem med dagens sätt att hantera de långsiktiga investeringsfrågorna ur ett mer kortsiktigt budgetperspektiv.

– Det finns en risk att investeringarna blir ryckiga när mängden resurser kan ändras kraftigt från ett budgetår till ett annat. När finansiella medel flyttas fram och tillbaka mellan åren försvåras all typ av planering.

BI anser att regeringen borde överväga att införa en investeringsbudget för staten, där långsiktiga investeringar i transportsystemen skrivs av utifrån deras livslängd. Även OPS-lösningar för infrastrukturinvesteringar skulle kunna bidra till en jämnare budgetbelastning för staten.

– Den mer långsiktiga, strategiska utvecklingen av landets infrastruktur som regeringen flaggat för, bland annat i form av projekt som Förbifart Stockholm och höghastighetsbanor för järnväg, riskerar även framöver att försenas till följd av rådande budgetteknik, konstaterar Fredrik Isaksson.