Utländska byggare schaktar med svenskar

Cover» Under 2000-talet har en handfull utländska byggjättar etablerat verksamhet i Sverige. Ofta tar de med sig specialmaskiner från Tyskland eller Danmark, men när det gäller mer vanliga anläggningsmaskiner anlitar de svenska maskinentreprenörer. Farhågorna att det skulle strömma in utländska maskiner och förare i Sverige har så här långt visat sig vara obefogade. Men blir det brist på maskinförare förändras bilden.

Gemensamt för de utländska byggjättarna är att de letar efter stora projekt som helst ska vara tekniskt komplicerade, så att de kan använda sina specialkunskaper och internationella erfarenheter. Komplicerade projekt kräver ofta specialmaskiner, och det är här vi hittills sett import av maskiner och förare från byggbolagens hemländer.

Tyska Bilfinger Berger gav sig in på den skandinaviska marknaden i början av det nya seklet. De första projekten var Götatunneln i Göteborg 2001 och Svinesundsbron mellan Norge och Sverige 2002.

– Det här sammanföll med en period i Tyskland då byggandet gick ner kraftigt. Tyska Ingenjörer, projektörer och arbetare blev utan jobb och kunde användas i Skandinavien. Efter ett tag upptäckte vi att det fanns ganska gott om stora projekt som skulle sättas igång. Samtidigt gjorde högkonjunkturen att det var svårt att få tag på platsingenjörer och platschefer i Sverige, berättar Claus Pedersen som är vd för Bilfinger Bergers skandinaviska filial.

Den minskande byggmarknaden i Tyskland gjorde att konkurrensen om anbuden hårdnade.

– I Tyskland är det ofta 15 företag som bjuder på samma projekt, och det finns alltid någon som lämnar ett för lågt pris. Fördelen med Sverige är att här har vi kompetenta konkurrenter som kan räkna och som inte lämnar några orealistiska priser. På de större projekt som vi är intresserade av är det endast tre till fyra företag som är med och räknar.

Ett exempel på hur Bilfinger Berger jobbar är entreprenaden NL12 på Norra Länken i Stockholm. Här samarbetar det tyska företaget med svenska Peab. Bilfinger Berger bygger en så kallad cut and cover-tunnel. På båda sidor om det som ska bli tunneln borras och gjuts så kallade sekantpålar, ett rör borras ner i marken, medan jorden grävs ur röret som sedan fylls med betong, då röret tas upp. Sekantpålarna bildar en vägg på bägge sidor om det som ska bli tunneln.

Därefter grävs området mellan väggarna ur och golv, väggar och tak till tunneln gjuts. När det är klart fylls massor i runt och över tunneln. Bilfinger Berger utför sekantpålarna och står för all gjutning, medan Peab står för allt anläggningsarbete runt tunneln.

De borrmaskiner som bygger sekantpålarna är specialmaskiner som inte finns i Sverige, så dessa, inklusive förare, har Bilfinger Berger tagit med sig från Tyskland. Arbetarna som utför gjutningsarbetet är från Polen och Slovakien.

– Vårt koncept är en blandning av skandinaviskt och tyskt vad gäller projektledning, sedan har vi östeuropeiska underleverantörer för arbetskraft. Men allt vanligt grävarbete i Stockholm görs av svenska entreprenörer, förklarar Claus Pedersen.

Bäckström Stockholm AB är underentreprenör åt Bilfinger Berger på NL12 och har ansvar för allt schaktarbete. Företagets vd Niclas Bäckström tror inte att risken är så stor att de utländska byggbolagen ska börja ta hit grävmaskiner och förare för vanliga schaktningsarbeten.

– Jag tror att det skulle bli för stora kostnader. Det beror naturligtvis på vilken typ av jobb det är, i det här fallet har vi räknat på pris, och då blir det svårt att konkurrera om de skulle ta upp maskiner och förare från Tyskland. Sedan finns det en del specialmaskiner som är svåra att få fram i Sverige, då blir det annorlunda, säger Niclas Bäckström.

Även om de som jobbar åt Bilfinger Berger kör sexdagarsvecka så kör Bäckströms normalt måndag till fredag.

– Om de vill det så kan vi köra sex dagar också, det har hänt. Men oftast jobbar de med annat som inte kräver våra tjänster den sjätte dagen, berättar Niclas Bäckström.

Det danska byggföretaget Aarsleff finns i Sverige sedan 2001. Aarsleff Bygg och anläggnings AB har sitt säte i Malmö och arbetar främst i Skåne, men har även haft en del projekt i Göteborg och Stockholm.

– Om ett projekt är tillräckligt intressant och vi har organisation för det så kan vi gå utanför Skåne. Vi letar efter projekt som är lite speciella med en komplex blandning av olika tekniker, där vi kan använda våra kunskaper och erfarenheter från Danmark, säger Jesper Nordby som är vd för Aarsleff Bygg och anläggnings AB.

Aarsleffs specialitetsområden är schaktning, VA, spontning, pålning och bygge av vägar, järnvägar och betongbroar. Specialmaskiner som pålkranar tar företaget från Danmark, medan mer vanliga anläggningsmaskiner hyrs med förare i Sverige.

– I Danmark äger vi alla maskiner själva, men i Sverige ser vi en fördel att göra som andra svenska byggföretag och hyra maskinerna.

Aarsleff anlitar inga maskinentreprenörer som underentreprenörer, utan hyr maskin med förare och står sedan själv för arbetsledningen.

– Vi använder de kanaler vi har här i Malmöregionen, och hyr maskiner via schaktföreningar, maskinstationer och enmaskinsägare. Vi har varit här i åtta-nio år och har lärt känna en del maskinförare som har egna maskiner. Det är en fördel att fortsätta samarbeta med förare som vi känner och som vi vet gör ett bra jobb, understryker Jesper Nordby.

Den tyska byggkoncernen Züblin är verksamt i Sverige genom dotterbolaget Züblin Scandinavia AB, och bygger bland annat den del av Citybanan i Stockholm som kallas Söderströmstunneln i ett konsortium med det danska bolaget Pihl.

Även Züblin tar specialmaskiner från Tyskland och Österrike, och har en egen maskinpark i Sverige bestående av traditionella bergborrmaskiner. Züblin Scandinavia köpte 2007 det svenska borrföretaget Sven Andersson i Uppsala AB, som är specialiserat på grova hammarborrade borrhål i jord och berg för tunnelbyggen, gruvor, grundläggning och kommunala vattenverk med mera.

– När det gäller vanlig schaktning anlitar vi lokala entreprenörer, antingen som underentreprenörer eller så hyr vi maskin med förare. Grävmaskiner, kranar och lastbilar hyr vi med förare, men på hjullastare har vi egna förare, oftast från Sverige, säger Pär Land som är vd på Züblin Scandinavia.

– Vi använder det som är bäst och mest ekonomiskt, och om en maskintyp finns i Sverige så är det oftast det bästa alternativet. Det är ingen mening att gå över ån efter vatten.

Rofab Maskin & Byggutbildning AB i Kristianstad hjälper utländska maskinförare med kompletterande utbildningar innan de kan börja köra i Sverige. De flesta förarna har lång erfarenhet av att köra maskin, men behöver lära sig om svenska regler och säkerhetsbestämmelser.

Rolf Falinder är vd på Rofab och han berättar att det var en hel del polska tornkranförare som kom till Malmö i samband med bygget av Citytunneln.

– Kranarna var hyrda i Sverige men alla förarna var från Polen. När det gäller grävmaskiner så kommer det enstaka utländska förare då och då. Vi har haft grävmaskinister från Polen, Tyskland, Estland och en kille från Holland här för komplettering. Danska grävmaskinister behöver däremot ingen extra utbildning, dom kan börja köra direkt, förklarar Rolf Falinder.

Han tycker att diskussionen om utländska företag som tar hit maskinförare har blivit lite snedvriden, med tanke på att även svenska bygg- och anläggningsföretag kommer att behöva utländska förare inom kort.

– Det finns många äldre förare som kört maskin i 30 år – vilka ska ersätta dom? Inte några nybörjare i alla fall. Äldre och invandrare som kommer till oss kan vi hjälpa, men ungdomar får ingen hjälp av arbetsförmedlingen. När det blir brist på svenska maskinförare, då kommer utlänningarna, konstaterar Rolf Falinder.