Så hanterar du bluffakturor
Fakturabedrägeri, som också kallas bluffaktura, är ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad. Så hör gör du med bluffakturor.
Ett fakturabedrägeri kan till exempel handla om att en försäljare påstår att du beställt en vara eller tjänst, men att du är av motsatt uppfattning. Du kan råka ut för bluffakturor både som privatperson och som företagare.
Sök på nätet när du fått en misstänkt bluffaktura. Då ser du snabbt om företaget ifråga är känt som ett blufföretag.
Det är ofta svårt att komma i kontakt med ett blufföretag eftersom det inte brukar finnas några fungerande telefonnummer eller adresser. Lämna gärna in en polisanmälan också. Även om polisutredningen ofta läggs ned snabbt är det bra att göra polisen, och även lagstiftaren, uppmärksam på problemet eftersom det så småningom kan leda till skärpningar i lagstiftningen.
Bestrid fakturan
Kronofogdemyndigheten föreslår följande om du blivit utsatt för bluffakturor:
- Invänd mot, det vill säga bestrid, fakturan genom att stryka ett streck över den och skriv "Bestrider betalningsansvar – ej beställt". Skicka ditt bestridande via mejl, fax eller rekommenderat brev så att datum och tid framgår.
- Skicka fakturan i retur till avsändaren och spar en kopia på det du skickat.
- Gör en polisanmälan för bedrägeriförsök.
- Gör samma sak igen om du får en påminnelse eller ett inkassobrev.
- Motivera varför du bestrider fakturan och skicka med kopia på tidigare bestridande.
Bestrid även kravet från Kronofogdemyndigheten
Om den som skickar bluffakturor till dig skickar betalningskravet vidare till Kronofogden får du ett brev från dem. Bestrid även detta omgående, annars fastställer Kronofogden att kravet är en skuld, vilket kan leda till att du måste betala, och eventuellt ger det en betalningsanmärkning. Bestrid kravet från Kronofogden skriftligen. Skriv att du bestridit fakturan och att det inte finns någon skuld.
När du bestridit kravet kan företaget bakom fakturan välja att driva ärendet vidare till tingsrätten. Det är då upp till företaget att bevisa att ni ingått ett avtal.
Semestertider är bedragartider
Sommar och semester brukar vara högsäsong för bedragare. Ordinarie personal finns inte på plats, och därmed inte heller erfarenheten och magkänslan om hur krav och önskemål från leverantörer och kollegor brukar hanteras.
Plötsligt dimper det ner en faktura på något som inte alls är beställt eller levererat. Eller så ringer en säljare och försöker hävda att ni har ingått ett avtal. Den här typen av samtal kan vara påfrestande för den som råkar ut för det, särskilt om det är en semestervikarie som är tillfälligt på plats.
Ge aldrig bedragaren en chans att hävda att ett avtal har slutits, och får ni en faktura som inte känns helt rätt – bestrid den på en gång. I första hand via mejl till företaget. Det räcker inte att bara ignorera den falska fakturan, du måste agera. Dokumentera allt, när fakturan inkommit, när och hur du bestridit den och så vidare. Gör alltid en polisanmälan.
Tips som kan minimera bedrägeririsken:
- Tacka aldrig ja till något via telefon. Om den som ringer upp insisterar på att en betalning ska genomföras eller en faktura betalas, be om att få ringa tillbaka.
- Unna er att vara lite extra misstänksamma. Kontrollera nya kunder och leverantörer som kontaktar er. Ställ frågor och sök på internet innan ni går vidare med leverans eller betalning.
- Var minst två personer som attesterar kostnader och gör inga utbetalningar under tidspress, detta minskar risken att fel begås.
- Var alltid misstänksam om något ska gå snabbt.
Mer information
Hos Kronofogdemyndigheten, Konsumentverket och Svensk Handels kan du få råd och tips om hur du ska göra om du är drabbad. Svensk Handel har även en lista med namn och adresser till företag som de anser vara oseriösa.
Har du frågor?
Kontakta vår rådgivning på 010-256 99 99, måndag-fredag 8-16. Eller maila oss på radgivning@me.se. Skriv organisationsnummer i ämnesraden för snabb service!