user comment tag cross image youtube-play hammer bullhorn word document pdf document mail sign-out
Foto: Ryno Quantz

ME:s och branschens historia

Människor har flyttat jord och sten i alla tider för att bereda boplatser, bruka marken eller få skydd mot naturens egna nyckfulla krafter. När industrialismen gör sitt intåg i västvärlden hittar entreprenörer vägar att mekanisera arbetet. Jordbrukare, gruvindustrin och byggföretag ser snabbt maskinernas potential.

1670 En holländsk undervattensgrävare får sitt första jobb i Göteborgs kanal.
1880

Första draglinemaskinen tillverkas i USA.

1894

Statens järnvägar köper en grävmaskin från USA som ska bryta malm i Gällivare.

1911 Altas tillverkar första grävmaskinen i Stockholm.
1923 Första motordrivna väghyveln importeras från USA.
1937

Första maskinen av märket Caterpillar säljs via Engströms i Eslöv.

1938 Det är premiär för en grävmaskin som lastar berg vid bygget av Södersjukhuset i Stockholm.
 1939 Åkerman bygger sin första lingrävare. Sjöbo cementgjuteri köper den.
 1941 Bensinmotorer fasas ut från grävmaskinerna och diesel blir snart vanligast.
 1947 Sveriges Grävmaskinägares intresseförening bildas, och är framför allt främst en inköpsorganisation för att pressa priser och ställa krav. 
 1948 Södra Sveriges Grävmaskinförbund bildas, och den ska göra samma sak som Sveriges Grävmaskinägares intresseförening. 
 1953

Under nästan ett år har de rådande föreningarna diskuterat om det behövs en riksorganisation. 24 februari är diskussionerna över – Schaktentreprenörernas Riksförbund (SER) bildas. 58 medlemmar får en riksorganisation. Karl Kvist väljs till ordförande.

Landets första motorväg mellan Malmö och Lund byggs.

 1954 Första SER-kongressen hålls i Stockholm. Samma år sätter Bröderna Lundberg i Skellefteå ett lastaggregat bak på en traktor och baklastaren är född. Samtidigt kommer Liebherr och Atlas Weyhausen med sina första hydraulgrävmaskiner.
1957 1 maj utkommer det första numret av SER-tidningen. Tidskriften har under årens lopp bytt namn flera gånger – från SER-tidningen till Maskinentreprenören till ME-tidningen och tillbaka till Maskinentreprenören, som den heter idag.
 1958 SER driver på maskinförmedling enligt åkarnas modell med centraler. I Värmland är man först ut med detta. Redan året efter är det dock slut med försöket då alla medlemmar inte uppskattar denna nya konkurrens. 
 1959 Den första riktiga maskinmässan i Sverige hålls på ELMIA i Jönköping.
1960 SER och Vägverket utarbetar den så kallade Riktprislistan som visar vad varje typ av maskin ska kosta beställaren i timmen. 
1962

Åkerman i Eslöv larvar ut sin fösta hydraulgrävmaskin på marknaden. Samma år startar AMS den första utbildningen för maskinförare.

1966 Den första riktiga svenska dumpern – BM 350 Boxer lanseras - Grus-Kalle, som det fick heta i folkmun.
1968

Premiär för SER:s nya besiktningsverksamhet av entreprenadmaskiner. Den så kallade SA-märkningen är född.

1972

Miljonprogrammet pågår för fullt, det byggs massor i Sverige. 1974 är det slutspurt.

1977

En sammanställning visar att det finns 8 000 hydraulgrävmaskiner i Sverige.

1979 SER fattar på kongressen beslut att inleda förhandlingar med SAF att bilda ett eget arbetsgivarförbund.
1981

Den första Entreprenadhandboken (EHB) utkommer, och blir succé direkt. I den finns till exempel en prislista – Cirkaprislistan till en början.

1982

SER når fram i förhandlingarna med SAF. Arbetsgivarorganisationen SERAF blir självständig medlem i SAF. Första kollektivavtalet tecknas med Byggnads samma år.

1985

En het byggmarknad där många maskinentreprenörer deltar.

1991

Vägverket och Banverket aviserar att maskinentreprenörer i Sverige måste investera i större maskiner då maskinparken för tillfället passar bättre till husbyggnad än tung infrastruktur. Allvarlig nedgång i byggbranschen i Sverige. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare skjuter i höjden.

 1992  

SER och SERAF (arbetsgivarorganisationen) går ihop under det gemensamma namnet Maskinentreprenörerna (ME). Samtidigt får ME sina sex regioner.

 2008  

Omfattande generationsväxling i branschen gör att antalet medlemmar sjunker medan antalet anställda i företagen ökar dramatiskt.

2012

Antalet anställda i ME:s företag har de senaste fem åren ökat med mer än 70 procent. Det ställer nya krav på förbundet när det gäller arbetsgivarinformation och företagsservice. Det här året skriver ME och Metall också under ett nytt bättre anpassat Gruvavtal.

2017

ME har nu 4 000 medlemmar med fler än 18 000 anställda. Det största problemet på marknaden är att det är så svårt att få tag på personal.

2021

Sedan 2019 är ME indelat i fyra regioner i stället för sex. Antalet medlemmar ligger på drygt 4 000, med 21 000 anställda. Branschen har klarat sig förhållandevis bra under coronapandemin, som slagit hårt mot många andra branscher.

Uppdaterad den 6 september 2021