Hur får Sverige mer infrastruktur för pengarna? Den frågan stod i centrum när Maskinentreprenörerna träffade Tobias Lundin Gerdås, budgetchef på Socialdemokraternas riksdagskansli, den 6 oktober mitt under pågående regeringssamtal.
Anders Robertsson, vd och Anna Larsson, näringspolitisk ansvarig på ME hade ett bra samtal med Tobias Lundin Gerdås. Anders Robertsson inledde med att berätta om vår bransch och ME:s 4 000 medlemsföretag. Anläggningsföretagen står för omkring 80 procent av landets anläggningsmaskinskapacitet och de har en nyckelroll i investeringarna som ska genomföras fram till 2040 i väg, järnväg, VA och elnät.
– Sveriges genomförandekapacitet bygger på våra medlemsföretags utförandekapacitet. Ska Sverige kunna bygga mer och snabbare över tid behöver det finnas en rimlig riskfördelning genom hela kedjan. Pressas marginalerna för hårt i det strategiska underentreprenörsledet blir det svårare för företagen att utveckla verksamheten och personalen och att investera i ny teknik, säger Anders Robertsson.
Samtalet handlade även om hur omställningen till elektriska anläggningsmaskiner kan ta fart. Elektriska maskiner har i många fall ett högre inköpspris, och osäkerheten kring andrahandsvärdet gör det svårare att bedöma investeringens lönsamhet. De större modellerna finns dessutom ännu inte i serieproduktion, och laddning på projektplatsen kräver elanslutningar som kan ta tid att få på plats.
ME betonade därför behovet av tidig samverkan och gemensam planering mellan tillverkare, nätägare, beställare och entreprenörer för att säkerställa att maskiner, laddning och elförsörjning finns på plats när de behövs. Med längre projekt och tydliga förutsättningar från beställarna vågar företagen göra de investeringar som omställningen kräver.
Arbetslivskriminaliteten var en annan fråga som togs upp. Här rådde samsyn om att oseriösa aktörer ska stängas ute. ME påpekade att branschen tar sitt ansvar, bland annat genom ID06, ett system för ID-kort och närvaroregistrering på arbetsplatserna, där ME är delägare.
ME värnar det fria företagandet och är kritisk till förslaget om att begränsa antalet UE-led, eftersom det slår hårt mot seriösa företag. Hur många led ett uppdrag kräver avgörs bäst av beställaren i varje enskilt projekt. Anläggningssektorns specialistföretag i underentreprenörsledet behöver kunna verka på lika villkor. Fusket bekämpas bäst genom bättre kontroll och uppföljning från beställarens sida.
– Underentreprenörerna är ryggraden i svensk infrastruktur och står för den spetskompetens som får projekten att fungera. Åtgärderna behöver vara träffsäkra och stå i proportion till problemet, så att de inte drabbar de företag som gör rätt för sig, säger Anders Robertsson.
Mer om hur ME jobbar i frågan om UE-led
ME lyfte avslutningsvis tre saker som en ny regering bör ta med sig: incitament för elektrifieringen av tunga anläggningsmaskiner, ett närmare samarbete genom hela projektkedjan och möjligheten för våra medlemsföretag att släppas in tidigare i projekten. När kunskapen om markförhållandena tas till vara redan från början minskar risken för onödiga fördyringar.
– Vi uppskattar verkligen att Tobias tog sig tid att träffa oss mitt under pågående regeringssamtal. Oavsett hur nästa regering ser ut vill vi bidra till att Sverige får ut mer infrastruktur för pengarna, avslutar Anna Larsson.
Publicerad den 8 oktober 2026