Har du frågor?
Kontakta vår rådgivning på 010-256 99 99, måndag-fredag 8–16. Du kan också mejla oss på radgivning@me.se. Skriv organisationsnummer i ämnesraden för snabb service!
Bygg- och anläggningsarbeten innebär betydande risker – exempelvis vid schaktning. För att schakta i jord på ett säkert sätt behöver du ha särskild kunskap och erfarenhet. Här kan du läsa om de vanligaste farorna och vilka skyddsåtgärder som effektivt minskar risken för olyckor.
Den största risken vid schaktning är att begravas helt eller delvis av jordmassor som rasar eller att skadas av stenar, maskiner och tung utrustning som faller eller välter.
Att hamna under jordmassor från en 1–2 meter djup jordschakt motsvarar att få 2–3 ton över sig, vilket är tillräckligt för att orsaka allvarliga skador och i värsta fall kvävning. Många olyckor inträffar vid relativt grunda schakter.
Jordlagrens sammansättning påverkar
Olika jordarter står emot tryck olika bra
De vanligaste jordtyperna att schakta i är lera, silt, sand, grus, sten och block. Oftast stöter du på flera jordarter, eller blandningar, vid ett och samma schaktarbete.
Jordlagrens sammansättning och egenskaper varierar både i markytan och på djupet. Olika jordarter klarar belastning på olika sätt. Det påverkar hur de står emot tryck från maskiner, fordon, byggnader, schaktmassor och vatten.
Anpassa schaktarbetet löpande
Eftersom jordarterna beter sig olika under olika förhållanden behöver du anpassa schakten efter jordarten. De flesta jordtyper har olika egenskaper beroende på mängden vatten i jorden. Det kan ställa till problem eftersom vattenförhållandena i jorden ändras med årstid och nederbörd.
Det går inte att veta exakt hur marken ser ut eller beter sig i förväg. Därför måste du anpassa schaktarbetet löpande, och kan inte bestämma arbetssätt och släntlutning generellt i förväg.
Förberedelser under planering och projektering
Typförhållanden och förslag på utföranden måste alltid kontrolleras mot verkligheten. En förutsättning för säker schaktning är att de geotekniska förhållandena klarläggs redan på projekteringsstadiet och att de följs upp under arbetets gång.
Såväl byggherre som projektörer och BAS-P (byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering) har ett ansvar för att den geotekniska undersökningen i tidigt skede blir gjord. När väl själva arbetet är inlett är det BAS-U (byggarbetsmiljösamordnare för utförande) och arbetsgivarna/entreprenörerna som utför arbetet som har huvudansvaret för den dagliga kontrollen av markförhållandena.
Några exempel på förberedelsearbeten:
- Geoteknisk undersökning av marken för att bestämma maximalt schaktdjup, släntlutning, placering av jordmassor samt lämpliga stödkonstruktioner/ rasskyddssystem.
- Geoteknisk undersökning av rådande grundvattensituation (för länshållning av vatten i schakten med mera).
- Miljöinventering för att undersöka om det finns hälsofarliga material eller ämnen, alternativt okända installationer eller ledningar i marken.
- Inventering av eventuellt behov av vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som till exempel hepatit B samt tillgång till särskild personlig skyddsutrustning för de arbetstagare som arbetar med vatten- och avloppsledningar eller förorenad jord.
- Planering för markering av transportleder på sådant sätt att schakten inte påverkas av passerande transporter och att det inte finns påkörningsrisk.
Använd gärna Svensk Byggtjänsts checklista som du hittar på sidan 8 i denna broschyr:
Checklista säker schakt – inför produktionsstart (pdf 1,62 MB)
Arbete under produktionsskedet
Förhindra trafik nära schakten
Schaktarbeten kan påverkas av skakningar, vibrationer och nya laster på marken. Dessa kan komma från exempelvis vägar och järnvägar, passerande fordon och maskiner, närliggande byggnader eller materialupplag och schaktmassor. Det är därför viktigt att fordonstrafik inte får köra nära schakten och att schaktmassorna inte läggs för nära schaktkanten.
När markarbeten utförs där fordonstrafik passerar intill platsen, eller när markarbeten innebär tippning av massor, är det viktigt att det finns barriärer som förhindrar att fordon vid tippning kör av eller faller ner i arbetsområdet.
Spärra av riskområdet för människor
En annan allvarlig olycksfallsrisk vid schaktning är om det finns personer runt maskinen eller i schaktgropen som maskinföraren riskerar att inte upptäcka. Maskinföraren kan då råka backa på eller slå till någon med skopan och det finns också risk att skopan lossnar. Se till att spärra av riskområdet eller på annat sätt hindra personer att befinna sig där när arbete pågår.
Exempel på avstämningar som bör göras löpande under arbetets gång:
- Att anvisade släntlutningar är gjorda eller att angivna stödkonstruktioner/ rasskyddssystem används.
- Att dagliga kontroller av schakten görs.
- Att hårt eller på annat sätt förstärkt underlag används för transport av tunga fordon och utrustning till och från schakt.
Under arbetets gång är det också lämpligt att checka av riskbedömningen och arbetsberedningar mot Svensk Byggtjänsts checklista som du hittar på sidan 9 i denna broschyr:
Checklista säker schakt – daglig kontroll (pdf 1,62 MB)
Tänk på det här under arbetets gång
- En kubikmeter lera väger cirka 1,6–1,8 ton och en kubikmeter friktionsjord väger cirka 1,8–2,0 ton.
- Schakten får inte stå öppen längre tid än vad den geotekniska utredningen anger.
- Friktionsjordens hållfasthet reduceras under den tid som schakten står öppen till följd av uttorkning eller nederbörd.
- Smala schaktgravar är farligare än breda vid ras eftersom det inte finns utrymme att komma undan.
- Var extra försiktig när du är nära en schaktvägg även i utbredd schakt.
- Var uppmärksam på förändringar i jordmaterialet, och meddela schaktansvarig.
- Var särskilt uppmärksam när det pågår aktiviteter nära schakten som skapar vibrationer, exempelvis sprängning, pålning, jordpackning eller tung trafik.
- Se upp med sprickor nära markytan. Vid regn och snösmältning vattenfylls sprickorna och risken för skred ökar. Välj då en mindre brant lutning eller täck slänten.
- Täck en slänt som behöver stå öppen lite längre med ett vattentätt material, exempelvis en presenning, för att förhindra att den torkar och förlorar stabilitet.
- Arbetena ska ske med grävmaskin placerad vid kortsidan av ledningsgravsschakt.
- Maskiner ska om möjligt arbeta vinkelrätt mot schakt och fyll.
- Schakta i korta etapper och fyll igen allt eftersom.
- Var uppmärksam på grundvattennivån. Om det finns vattenförande friktionsjord under lera finns risk för bottenupptryckning.
- Särskilda avlastningsschakter kan göras genom att områden omkring själva schakten schaktas av för att minska belastningen på slänterna.
- Välj i första hand metoder och maskiner som minimerar vistelsetiden nere i schakten. Inga medarbetare ska vara i schakten om det inte är nödvändigt.
- Endast de maskiner och det material som behövs för att utföra de aktuella arbetsuppgifterna får finnas nere i schakten.
- Tänk på att ta hänsyn till eventuella vibrations-/rörelsekrav på omkringliggande anläggningar och fastigheter.
- Håll koll på grundvattenytans läge genom att installera grundvattenrör med spetsen i det vattenförande lagret.
- Vid schakt i silt under grundvattenytan måste ofta grundvattnet sänkas. En metod är att använda så kallad wellpoint vilket innebär att du innan schaktarbetet startar sätter ned sugspetsar utanför schakten under grundläggningsnivån och pumpar bort vatten.
- Bottenupptryckning kan undvikas genom sänkning av grundvatten med länspump, samt i vissa fall med så kallade blödarrör.
- För att undvika att ytvatten från högre liggande mark rinner ned i schakten kan avskärande diken göras.
- Material ska aldrig läggas upp nära schaktkanten eftersom det kan falla ner i schakten eller orsaka ett ras genom dess vikt.
- Säkerställ att schaktkanterna har skydd mot fallande föremål.
Schaktansvarig person
Ser till att arbetet utförs på rätt sätt
Eftersom schaktning är ett arbete med stora risker måste arbetet planeras, utföras och kontrolleras noggrant och metodiskt. Om schakten kräver stödkonstruktioner eller släntlutning måste en särskild person utses som är ansvarig för att arbetena utförs på rätt sätt. Detsamma gäller om det finns hälsofarliga material eller hälsofarliga ämnen, alternativt installationer eller ledningar, i marken.
Måste ha dokumenterad utbildning och erfarenhet
Denna person kallas "schaktansvarig" och ska anges i arbetsmiljöplanen. Personen ska ha dokumenterad utbildning, till exempel genomgått kursen Säker schakt, samt ha verifierad erfarenhet från liknande schaktningsarbeten.
Här hittar du kursen Schaktansvarig – Säker schakt
Ska göra riskbedömning och arbetsberedning
Den schaktansvarige har ansvar för att göra riskbedömning och arbetsberedning inför schaktarbetet samt besluta om riskreducerande åtgärder. Om markförhållandena är osäkra bör detta göras tillsammans med en geotekniker.
Innan schaktning påbörjas ska arbetsberedningen gås igenom med arbetsledare, grävmaskinist och övriga som ska utföra arbetet. Alla berörda arbetstagare har sedan ansvar för att arbetet utförs enligt arbetsberedningen.
Ansvarar för dagliga kontroller
Den schaktansvarige ska också se till att dagliga kontroller sker för att säkerställa att schaktarbetet hela tiden kan utföras tillräckligt säkert. Såväl riskbedömning och riskreducerande åtgärder som arbetsberedningen måste ständigt vara uppdaterade efter rådande aktuella förhållanden.
Samverkan i projekt
Redan i planeringsskedet inför ett schaktarbete vill man kunna fånga upp tidigare erfarenheter och kunskaper om säkra arbetssätt, så att man kan besluta om bästa möjliga skyddsåtgärder. Därför är det viktigt att involvera även skyddsombud. Av den anledningen ska det finnas rutiner som säkerställer att samverkan i det tidiga skedet kan genomföras.
Involvera skyddsombud i tidigt skede …
Lämpliga forum där skyddsombud kan bjudas in att medverka i tidigt skede är planerings- och projekteringsmöten, överlämningsmöten med byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (BAS-U) samt startmöten med BAS-U och schaktansvarig.
… och under produktion
Lämpliga forum där skyddsombud kan bjudas in att medverka under produktionsskedet är vid löpande byggmöten, vid genomförande av skyddsronder, riskbedömningar och arbetsberedningar, samt vid dagliga kontroller och genomgång av olycks- och tillbudsrapporter.
Få koll på vad som finns i marken med hjälp av Ledningskollen
Ett sätt att skydda både människor och egendom innan ett markarbete är att ta hjälp av Ledningskollen. Det är en gratistjänst som hjälper dig som maskinentreprenör att kontakta ledningsägare som har kablar i marken där du ska arbeta.
Logga in och läs om hur Ledningskollen funkar
Ladda ner vår broschyr
Tillsammans med fackförbundet Byggnads har vi tagit fram en broschyr om risker vid arbeten med mobila maskiner och arbetsfordon, specifikt vid schaktarbeten. I den hittar du också checklistorna. Ladda ner broschyren här:
Risker vid arbeten med mobila maskiner och arbetsfordon (pdf 1,62 kB)
Läs mer hos Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljörisker vid byggnads- och anläggningsarbete – Arbetsmiljöverket
Uppdaterad den 18 maj 2026