user comment tag cross image youtube-play hammer bullhorn word document pdf document mail sign-in sign-out

Så blev Stora Infradagen 2026

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson öppnade evenemangets andra dag. Foto: Ryno Quantz

Jubileumsupplagan av Stora Infradagen (den 20:e i ordningen!) gick av stapeln på Stockholm Waterfront 22–23 januari. Det blev deltagarrekord båda dagarna, med 530 besökare på torsdagens Samhällsforum och 380 på fredagens Medlemsforum.

Torsdagen välkomnade alla som har ett intresse för svensk infrastruktur, under dagen tittade man närmare på vad som hänt i branschen under de gångna 20 åren, man genomlyste sedan viktiga ämnen som till exempel produktivitet, underentreprenörsled, elförsörjning och upphandling. 

Fredagen, som var vikt åt ME:s medlemmar, inleddes traditionsenligt med ett anförande av infrastrukturministern. Därefter följde en rad intressanta föredrag, Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana satte sig helt frivilligt i heta stolen, det vankades också diskussioner om framtida affärsmöjligheter, elektrifiering, beredskap för entreprenörer, kompetensförsörjning med mera.

evenemangssidan för Stora Infradagen kan du se seminarierna från båda dagarna i efterhand.

20 år av infrastrukturpolitik – vad har vi lärt oss?

Stora Infradagen gick av stapeln för 20:e gången i januari. Det föll sig därför naturligt att titta tillbaka på vad som hänt i branschen sedan 2007.

Anders Robertsson, och Peter Flygt, vd respektive ordförande på Maskinentreprenörerna, samt Anders Jordell, vd, Jordells Åkeri & Entreprenad, och Johannes Henriksson, vd, Elleholms Maskin AB (som båda vunnit Stora Infrapriset) reflekterade över det som hänt (massor!) och det som väntar (en hel del!).

Tre tidigare infrastrukturministrar fanns också på plats, Catharina Elmsäter-Svärd (M), Anna Johansson (S) och Tomas Eneroth (S) tittade tillbaka på vad de gjort rätt och vad som kanske kunde blivit bättre. De samtalade också om hur deras tankar gått exempelvis kring underhållsskulden, resursfördelningen, upphandlingar, stora projekt, finansiering, kostnadskontroll, elektrifiering, utbildning, och infrastrukturministrarnas eviga dilemma.

Se första delen av seminariet i efterhand – YouTube

Se andra delen av seminariet i efterhand – YouTube

Hejarop från statsministern

Statsminister Ulf Kristersson fanns inte med i lokalen men skickade en filmad hälsning från sitt besök på ME-skolan i Bålsta en vecka tidigare. Kristersson, som både fick köra maskin och testa simulator, hyllade branschen på flera sätt.

Han förklarade till exempel att infrastruktur är bottenplattan för tillväxt och att det är nödvändigt att locka fler till en så samhällsviktig bransch.

Visst ska vi vara stolta över de stora exportbolagen, men utan de tiotusentals små företagen har vi inget, förklarade statsministern.

– Ni bygger Sverige i en bokstavlig bemärkelse!

Läs mer om statsministerns besök på ME-skolan

1 200 miljarder skäl att tänka om – vem tar ansvar för produktiviteten?

Infrastrukturbudgeten för den kommande planperioden är väl tilltagen; 1 200 miljarder på transportinfrastruktur under åren 2026–2037. Men hur mycket infrastruktur får vi för alla dessa skattekronor? Får vi de innovativa lösningarna och det effektiva byggandet?

På Stora Infradagen visade VTI-forskaren Ivan Ridderstedt, att konkurrensen, som ju ska driva på innovation och produktivitet, ofta är skral. Många av de upphandlingar som görs av kommuner och av Trafikverket får bara 1–2 anbud, förklarade han.

Vilket ansvar har politiken för den bristande konkurrensen? Hur kan vi öka produktiviteten och klämma ur riktigt mycket infrastruktur ur varenda skattekrona?

Mattias Karlsson, Moderaternas gruppledare i riksdagen och Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, talade från scenen om både problem och lösningar, de diskuterade bland annat det norska exemplet Nye Veier, alternativ finansiering, alltför krångliga upphandlingar och ett helhetsansvar som lyser med sin frånvaro.

Se seminariet i efterhand – YouTube

UE-leden – bromskloss eller nyckel till produktivitet?

EU vill lagstifta för att begränsa antalet underentreprenörsled, syftet sägs vara att minska arbetslivskriminaliteteten och förbättra arbetsmiljön.

Jonas Andé, HR- och kommunikationsdirektör, Skanska, Patrik Nyman, central medarbetarrepresentant, Veidekke Entreprenad, Patrik Bergman (S), regionråd, Region Uppsala och Claes Arenander, förhandlingschef och vice vd, Maskinentreprenörerna, vände och vred på denna fråga under konferensen.

Det visade sig bland annat att både Skanska och Veidekke är för en begränsning, men inte en lagstiftning, att Region Uppsala redan infört en begränsning och att ME och Svenskt Näringsliv ser stora risker med en trubbig lagstiftning som rubbar en viktig balans.

De anser att de viktiga frågorna om arbetslivskriminalitet och arbetsmiljö löses bättre på andra sätt och varnar för att en begränsning av antalet UE-led gör att många specialiserade företag riskerar att utestängas från projekten, något som i sin tur leder till sämre kvalitet och minskad produktivitet.

Se seminariet i efterhand – YouTube

Grön el till fast lågt pris – nästa industriella revolution?

El har blivit ett måste i den gröna omställningens namn. Men hur ska vi få tillgång till all el som behövs för att driva fossilfria maskiner och koldioixidfria industrier?

Den forne bredbandspionjären Jonas Birgersson säger sig ha en lösning. Han har numera titeln ordförande på Energynet Task Force och berättade om sitt nya spännande projekt där tanken är att kunna förse alla med den gröna el de behöver till fasta låga priser och utan avbrott.

Se seminariet i efterhand – YouTube

När rädslan styr – har vi tappat förnuftet i upphandlingen?

Behöver offentliga upphandlare bli modigare? Är det rädsla som gör att de detaljstyr, sekretessbelägger och väljer lägsta pris i sina upphandlingar? Något som sedan leder till allt annat än innovativa och effektiva projekt?

Erik Odsell, upphandlingsjurist vid Lunds kommun, förklarade bland annat att lagen om offentlig upphandling inte är ett problem i sig, utan ett verktyg, det som behövs är ett professionaliserat affärstänk inom det offentliga.

Mathias Forsberg, näringslivsdirektör på Nacka kommun, lyfte vikten av tidig dialog inför upphandlingarna, för att få till stånd en så bra affär som möjligt och Helene Molander, ställföreträdande generaldirektör och chefsjurist förklarade att man måste se på riskfördelningen så att även mindre entreprenörer kan fronta lagom stora affärer.

Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på Svenskt Näringsliv, berättade dessutom att ny EU-lagstiftning, som ska leda till ett förenklat regelverk, är på väg.

Se seminariet i efterhand – YouTube

Infrastrukturministern tror på framtiden

På fredagen återvände infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson till Stora Infradagen för fjärde året i rad – och han var glad att vara tillbaka. Han inledde dagen med att träffa de tre finalisterna till Stora Infrapriset på ett avspänt frukostmöte.

Så var mötet mellan ministern och finalisterna

I sitt inledningsanförande på scenen berättade han sedan bland annat om vad regeringen åstadkommit hittills och vad man planerar för framåt för den svenska infrastrukturen.

Han förklarade till exempel att man måste "rampa upp" för att komma till rätta med underhållsskulden, och slog fast att han inte tänker lämna efter sig en skuld som skenat.

Infrastrukturministern talade också om alternativa genomföranden, han förklarade vad han tycker om att konkurrensutsätta Trafikverket, vad som kan göras för att underlätta för landets maskinentreprenörer och hur han tycker att planprocessen bör se ut.

Se seminariet i efterhand – YouTube

Framtidens affärer finns där samhället ställer om – VA

Samhället måste investera kraftigt i VA framöver. Enligt Henrik Wingfors, enhetschef på Svenskt Vatten, kommer det att behövas investeringar på minst 560 miljarder till 2040 när systemet måste rustas upp och byggas ut.

Här finns alltså mycket jobb för landets maskinentreprenörer och Karin van der Salm, förbundsdirektör, VA SYD, berättade hur man resonerat kring upphandlingar och samverkan inför de projekt som genomförs i södra Skåne, bland annat jättebygget Maxima där man ska bygga ut ett reningsverk och bygga två gigantiska tunnlar.

Jon Hansson, vd på F:a Grefs AB, förklarade att det är viktigt att komma in tidigt i projekten och se till att nyttja entreprenörernas kompetens, annars får man inte valuta för pengarna.

Ett viktigt tips var också att inte låsa fast sig vid specifika tekniker eller maskiner i upphandlingarna, projekten löper över lång tid och om några år finns kanske andra lösningar att tillgå, eller andra krav som måste uppfyllas.

Se seminariet i efterhand – YouTube

Framtidens affärer finns där samhället ställer om – elförsörjning och klimatanpassning

Malin Strand på Energiforsk konstaterade på konferensen att elsystemet måste byggas ut kraftigt i takt med den nödvändiga klimatomställningen.

Det innebär mycket jobb för landets maskinentreprenörer; Eric Coulibaly, entreprenadinköpschef på Ellevio berättade om enorma investeringsbehov; 900 miljarder fram till 2045.

Gustaf Söderberg, vd på GSCC Entreprenad, berättade att det krävs en mycket specifik kompetens för att bygga för el, det är inte heller helt lätt att bygga effektivt.

Frågan om klimatanpassning genomborrades också, Karin Hjerpe på SMHI förklarade hur klimatförändringarna kommer att göra Sverige både varmare och blötare, med fler och intensivare skyfall men också med perioder av torka.

Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar därför, och entreprenörerna lär få en del att göra för att säkra bostäder och vägar.

Wilhelm Hardt, säkerhetsansvarig på Hyresbostäder i Norrköping visade sedan hur de, i samarbete med entreprenörer och konsulter, arbetar för att skydda sina fastigheter mot översvämning, en komplex uppgift som lär bli aktuell i många kommuner framöver.

Se seminariet om klimatanpassning i efterhand – YouTube

Se seminariet om elförsörjning i efterhand – YouTube

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana i heta stolen

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana fick ta emot publikens frågor på plats under Stora Infradagen.

Han fick till exempel berätta hur Trafikverket förändrat sitt arbetssätt och vad det lett till, varför det är så få anbud i deras upphandlingar och vad de tänker göra åt det problemet.

Han fick också redogöra för hur Trafikverket ska se till att det blir fler innovativa lösningar och mer infrastruktur för pengarna och besvara frågan om Trafikverket verkligen försöker bli en bättre beställare.

Andra frågor var vad han tänker om norska Nye Veier – kan en svensk variant få fart på Trafikverket? Nyfiken på svaren? Se filmen här!

Speedmeeting med Trafikverkets ledningsgrupp

Under fredagens lunchpaus fick ett antal medlemsföretagare träffa representanter ur Trafikverkets ledningsgrupp – däribland Roberto Maiorana. Möjligheten till erfarenhetsutbyte och dialog mellan leverantör och beställare uppskattades av båda parter.

Så var årets speedmeeting

En svensk gräver – så blir vi redo när det verkligen gäller

Krigets vindar sveper över världen, även i Sverige behöver vi förbereda oss för olika typer av kriser.

Entreprenadföretagen är centrala i detta arbete. Men är de redo? Vet de vilka avtal och försäkringar som krävs, och vad som händer med företagets maskiner och anställda om eller när det bränner till?

Veronica Sandström, kommunikationschef och ansvarig för branschens beredskapsfrågor på Maskinentreprenörerna, förklarade att det finns många sätt att förbereda sig och att ME har mycket stöd att erbjuda.

Hon konstaterade också att beredskap är mer än ett ansvar – det kan också vara en affärsmöjlighet.

Micael Jakobsson, vd på Sörmlands Gräv & Transport AB, är en av de entreprenörer som skaffat sig kunskap och börjat planera för ofred – det var mycket han inte hade koll på tidigare, berättade han.

Ahmad Eid (M), kommunalråd i Nyköping konstaterade att för kommunen är beredskap i praktiken tillgången till maskinentreprenörer och maskinister, men det som framför allt krävs är företag som är väl förberedda när krisen kommer – då måste kommunen nämligen veta vem man ska ringa.

Se seminariet i efterhand – YouTube

Elektrifiering i praktiken – dyrt, svårt eller dags att köra?

Elmaskiner är inte längre en framtidsvision, maskinerna finns och de gör ett bra jobb. Men vilka affärsmodeller bör man välja? Hur blir det med finansiering och andrahandsvärde? När är elmaskinerna det bästa valet?

Eva Ingverud, branschexpert inom energi, klimat och miljö på Maskinentreprenörerna, förklarade att utvecklingen går otroligt snabbt och att efterfrågan ökar även om det fortfarande finns många utmaningar.

Malin Lagervall på Umeå kommun berättade om hur de insåg att de ville ha fler elektrifierade projekt och att de därför lyssnade in branschen vad gäller kravställning, finansiering, laddning med mera.

Entreprenörernas berättelse glömdes inte bort; Niklas Sandström, ägare på Vabeko, var mycket tidigt ute och vågade investera i elgrävare, och Jerry Magnusson, vd på Bäckström Stockholm, kunde berätta om Bäckströmkoncernens omfattande satsning på egna (tillika publika) laddstationer.

Kristian Johansson, Zeppelin Sverige, David Alström, Swecon Sverige och Fredrik Holmqvist, Maskinia representerade leverantörerna och berättade bland annat om hur utbudet vuxit och hur visionen och utmaningarna inför framtiden ser ut.

Se seminariet i efterhand – YouTube

Från stuprör till samspel – så får vi folk till branschen

Kompetensbristen är ett av branschens allra största problem. Linda Ekholm, chef för kompetensförsörjning på Maskinentreprenörerna slog fast att vi behöver öka intresset för branschen med riktiga människor, riktiga projekt och tydliga karriärvägar.

På scen rådde stor enighet om att samverkan är avgörande om vi ska få fler till branschen och Olof Jacobsson, verksamhetsansvarig på ME-skolan uppmanade företagen att ta sin del av ansvaret – och att börja med att ta emot en APL-elev.

Elisabeth Söderberg, Trafikverkets inköpschef på Region Mitt/Öst, betonade att dialog krävs för att de som beställare ska kunna bidra med rätt utformade upphandlingar.

Hon uppmanade också underentreprenörer att ställa egna krav i sina förhandlingar, så att de får ta del av de bonusar som delas ut till huvudentreprenören när lärlingar deltar i projekten.

Ahmad Eid (M), kommunalråd i Nyköping och vice ordförande i kommunstyrelsen samt styrelseledamot i Mälardalsrådet betonade också vikten av samverkan, får man inte signalerna kan man inte vidta rätt åtgärder noterade han.

Se seminariet i efterhand – YouTube

Stora Infrapriset till pionjär inom mätteknik

På fredagen delades Stora Infrapriset ut för tionde gången – 2025 års pris gick till Fredrik Bergström, vd på FMT Mark AB i Kärna, Kungälv.

Läs mer om årets vinnare av Stora Infrapriset och se prisutdelningen

Pressmeddelande 23 januari

Klas Hallberg avrundade med inspirationsföreläsning

Inspiratören och publikfavoriten Klas Hallberg återvände till Stora Infrascenen för att avrunda evenemanget i avslappnad ton. Den här gången pratade han om hur man kan göra nytta "i varandras skor" genom ödmjukhet och prestigelöshet.

Se alla seminarier i efterhand

Scenprogrammet från båda dagarna, Samhällsforum på torsdagen och Medlemsforum på fredagen, har filmats och finns tillgänligt per programpunkt. Du hittar allt material här på me.se/storainfradagen.

Publicerad den 27 januari 2026