Ståljätten storsatsar – ska nolla utsläppen

I augusti fick Maskinentreprenörernas styrelse för region 1 besöka ståltillverkaren SSAB, ett företag som ritar om kartan för hela sin verksamhet just nu.

På plats i Luleå kunde Martin Gidlund, kommunikationsansvarig för omställningsprojektet, slå fast att det finns mycket att vinna på att ställa om just stålindustrin.

– Branschen har en lång väg att gå, konstaterade han.

"Vi producerar mer koldioxid än stål"

Globalt sett står just ståltillverkning för sju procent av alla koldioxidutsläpp, och i Sverige har SSAB ungefär samma siffror.

Boven i utsläppsdramat är det som sker i masugnen. När järnpelletsen levereras från LKAB är de fulla av syre – som måste tas bort om stålet ska få rätt egenskaper. Järnet måste sedan smältas.

Båda processerna har hittills skett i masugnen. Pelletsen lastas in tillsammans med koks, komprimerat kol som tillverkas i SSAB:s eget koksverk.

Under den höga värme som uppstår drivs syret ut ur råjärnet och reagerar med kolet. Resultatet blir stålämnen som sedan kan utvecklas vidare – men också koldioxid. Massor av koldioxid.

– Stål är inte vår huvudprodukt. Vi producerar mer koldioxid än stål: 1,6 ton koldioxid per ton stål, konstaterade Martin Gidlund.

Han noterar att det jämförelsevis är en "bra" siffra eftersom många andra stålverk är uppe i över två ton koldioxid per ton stål.

För framtiden är det dock en siffra som måste ner – den ska till och med nollas.

Koksverket ska fasas ut

Hur ska då detta gå till? SSAB fann sin lösning tillsammans med Vattenfall och LKAB.

– Hybrit är den tekniska möjliggöraren för vår omställning, slog Martin Gidlund fast.

Tanken är att järnet ska reduceras redan innan det når fabriken – och då med vätgas i Hybrits blivande anläggning i Boden.

– När man binder syret med vätgas bildas bara vatten och ånga. Det blir ingen koldioxid, förklarade Martin Gidlund.

När SSAB inte längre behöver ta bort syret har masugnen spelat ut sin roll – det kommer att räcka med en elektrisk ljusbågsugn för att smälta järnet.

Man behöver inte heller tillsätta koks.

– Då kan vi fasa ut koksverket.

Hybritanläggningen är i dagsläget bara en pilotverksamhet. Den ska skalas upp, men förmodligen kommer SSAB inledningsvis att använda återvunnet skrot av hög kvalitet i stället för järnsvamp, eftersom tillgången på det vätgasreducerade materialet kommer att vara begränsad.

Både klimatnytta och efterfrågan styr

Den nya processen kräver mer el, enligt Martin Gidlund.

– Men även om vårt elbehov ökar minskar vår totala energianvändning.

Han noterar att det finns många anledningar till att SSAB valt att ställa om. En är ekonomisk. Stålindustrin har undantagits från handeln med utsläppsrätter, men det är på väg att ändras.

– Då kan det bli dyrt att vara en stor koldioxidproducent.

Det finns även andra drivkrafter.

– Klimatnyttan är en, kundefterfrågan är en annan. Till exempel kommer många biltillverkare att vilja ha fossilfritt stål – det utgör ju deras stora klimatavtryck, berättade Martin Gidlund.