Norrbotten kokar av potentiella jobb och landsänden spelar en viktig roll för hela Europas utveckling. Mycket är redan på gång, men det finns en hel del hinder som behöver övervinnas om allt ska kunna bli av.
Det byggs mycket – och det skulle kunna byggas ännu mer i både Norrbotten och Luleå. Det berättade kommunstyrelsens vice ordförande Fredrik Hansson (S) när han fick möta styrelsen för Maskinentreprenörernas region 1 i slutet av augusti.
– Luleå och Norrbotten är en av de hetaste regionerna i EU, förklarade han.
Projekten är många i närområdet. På Svartön investerar till exempel SSAB många miljarder i ett nytt stålverk, andra verksamheter med koppling till sällsynta jordartsmetaller, batterianoder och e-metanol ligger också i startgroparna.
– Vi är inte beroende av en enda aktör, noterade Fredrik Hansson.
Han berättade att den allt mer brännande klimatfrågan har fått hjulen att snurra.
– EU vill minska koldioxidutsläppen och företagen inser att de måste ställa om för att vara konkurrenskraftiga.
Den geopolitiska situationen kräver också att Sverige och Europa blir mer självförsörjande, och att infrastrukturen räcker till på ett helt nytt sätt. Detta är något som märks, inte minst i Norrbotten, förklarade han.
– Regionen vibrerar! Här finns allt som behövs – naturresurserna, den förnybara energin, logistiken!
Det är dock mycket som måste klaffa om projekten ska kunna gå i mål. Tillståndsprocessen måste vara smidig, arbetskraften och kompetensen måste finnas tillgänglig. Mark, service, bostäder och infrastruktur behöver också finnas på plats.
– Det är en utmaning som heter duga.
Kommunen har också satsat på infrastruktur, till exempel i projekt Malmporten som innebär att hamnkapaciteten utökas rejält.
– 2020 hanterades 8,5 miljoner ton per år, med 600 fartygsanlöp. 2030 ska det vara 25 miljoner ton och 2 200 – 2 500 anlöp. Då blir vi tvåa efter Göteborg vad gäller godsvolymer.
Micael Carlsson, vd och ägare på Carlssons Lastmaskiner och medlem i ME:s styrelse i region 1, noterade dock att det är svårt för företagen i Luleå att få köpa industritomter för till exempelvis garage, och att det därför kan bli svårt att utveckla sin verksamhet.
Fredrik Hansson höll med.
– Det är helt rätt. Vi behöver köpa mer mark och skapa fler tomter.
Alla pågående och planerade projekt kräver dessutom både specialistkompetens och arbetskraft och Fredrik Hansson konstaterar att man behöver leta långt bortom länets gränser för att hitta tillräckliga resurser.
– Vi kommer att behöva människor från södra Sverige och hela världen.
För att lyckas med det behöver kommunen vara attraktiv. Fredrik Hansson berättade stolt att Luleå kommun har rankats högt i de senaste årens mätningar över "best place to live".
På Svenskt Näringslivs lista över kommunerna med bäst företagsklimat har Luleå haft mindre framgång. 2026 ligger kommunen på plats 278 av totalt 290.
– Det är förstås obra, vi har ett jättejobb att göra där.
Fredrik Hansson betonade allvaret i det hela.
– Tiden är knapp, det är nu fönstret är öppet. Vi har inte tid att fastna i långa byråkratiska processer. Om vi inte kan göra detta nu flyttar kapitalet någon annanstans i världen.
Han hävdar också att kommunen inte kan ta hela risken, staten måste bjuda till också – och få framtida skatteintäkter på kuppen.
– Detta kan inte bara ligga på kommuner som Luleå eller Boden.
Enligt Fredrik Hansson är förståelsen för vad som måste göras nästan större på EU-nivå, där man trycker hårt på vikten av att snabbt bli mer självförsörjande.
– Vi har fått mer stöd från Bryssel än från vår egen regering.
Publicerad den 7 september 2026