ME tycker till om klimatkrav vid hantering av massor

Upphandlingsmyndigheten har som en del av det regeringsuppdrag de fått tillsammans med Boverket tagit fram ”förslag till hållbarhetskriterier för cirkulära massor och fyllnadsmaterial”, som kan användas vid upphandlingar av anläggnings- och husbyggnadsentreprenader. Förhoppningen är att kraven ska minska klimatpåverkan vid hantering av schaktmassor, bidra till ökad återanvändning och minskat transportarbete.

Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick klimatpåverkan till följd av offentliga inköp under 2019 till 23,5 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Av dessa stod inköpskategorin bygg, fastighet och mark för 9,2 miljoner ton CO2-ekvivalenter, alltså 39 procent av den totala påverkan.

De nya kraven riktar sig till offentliga byggherrar och beställare, exempelvis kommunala bostadsbolag, kommuner och regioner. I förslaget finns fem kriterier:

• Massdispositionsplan i projekteringsskedet
• Masshantering – totalentreprenad
• Masshantering – utförandeentreprenad
• Klimatberäkning av masshantering
• Digitala orderkvitton/följesedlar

Hela förslaget finns att läsa på Upphandlingsmyndighetens webbplats.

ME:s remissvar i sin helhet finns att läsa här.

Viktigt med relevanta och mätbara krav

Upphandlingsmyndigheten har en viktig roll i att effektivisera krav i upphandlingar. Om fler beställare använder likartade kravmodeller gynnas konkurrensen, då fler aktörer kan vara med och lägga anbud. Här kan beställarnätverk spela en viktig roll. Vi på ME vill poängtera hur viktigt det är att de krav som ställs i upphandlingar är relevanta, mätbara och att det är tydligt hur de ska följas upp.

Maximera återanvändning av massor

På ME ser vi positivt på ambitionen att tydliggöra behovet och utformningen av en massdispositionsplan. Vi har tidigare skrivit om vikten av att maximera återanvändning av massor och minimera deponi.

Att massdispositionsplanen ska genomföras redan i projekteringsstadiet tycker vi är en stor fördel. Genom att tidigt ta ansvar för massorna har beställaren möjlighet att minska klimatbelastningen för projektet. Massdispositionsplanen är också ett viktigt instrument för att samverka mellan beställare och entreprenörer för en effektiv hantering av överskottsmassor, istället för att ansvaret skjuts nedåt i entreprenadleden.

Otydlighet i förfrågningsunderlag försvårar

Något som är otydligt är hur kraven ska värderas vid upphandling eftersom det inte finns något incitament i vare sig pengar eller koldioxidutsläpp att räkna in vid anbudsgivning. Det framgår inte hur beställaren ska använda och värdera klassningarna ”mycket bra”, ”bra” och ”icke önskvärd hantering” som Upphandlingsmyndigheten använder i sitt förslag.

Otydlighet i förfrågningsunderlag försvårar möjligheten att beräkna anbud för ME:s medlemsföretag. Det kan i förlängningen leda till försämrad konkurrens och därmed dyrare projekt.

Schaktmassor bör tillfalla entreprenören

Trafikverket, som är en stor beställare av projekterings- och entreprenadtjänster, menar att massor inte bör tillfalla entreprenören. Detta håller vi på ME inte med om. Det krävs dock att entreprenören i ett tidigt skede, helst redan vid anbud, har kännedom om de markförhållanden som råder och kan dra slutsatser om användbarheten av de massor som uppstår.

Det är viktigt att även förorenade massor hanteras inom massdispositionsplanen om det finns risk att sådana förekommer inom projektet. Om de inte går att återvinna på något sätt bör mottagningsplatser för deponi planeras redan i projekteringsstadiet.

Olyckligt synsätt att entreprenörer dumpar massor olagligt

I Upphandlingsmyndighetens förslag står det att ”möjligheten att kontrollera var massorna hamnar minskar om de överlåts till entreprenören. Det kan i värsta fall leda till att förorenade massor dumpas på platser där de orsakar skador”.

Det här är ett olyckligt synsätt på de företag som utför arbetet. På ME arbetar vi kontinuerligt för ökad hållbarhet vid anläggningsentreprenader. ME:s medlemmar jobbar aktivt med att förbättra sin verksamhet, hitta innovativa lösningar för sina kunder och minska sina utsläpp.

Regeringsuppdraget ska redovisas senast 31 december 2021.