Foto: Per Kristiansen
Vatten, avlopp, vägar, järnväg, kraftnät och kommunikation är beroende av maskinentreprenörer. För att de ska kunna fortsätta utveckla landets infrastruktur krävs att regeringen gör mer än att bara tillfälligt pausa reduktionsplikten, menar ME.
Den svenska reduktionsplikten infördes 2018 för att sänka klimatutsläppen från förbränning av bensin och diesel. Reduktionskravet ökar för varje år fram till 2030.
Vad föreslår regeringen?
Med hänsyn till de höga drivmedelspriserna bör höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023, menar regeringen. Jämfört med en situation där reduktionsnivåerna höjs nästa år leder förslaget till minskade drivmedelskostnader.
Läs hela förslaget på regeringens webbplats.
Vad tycker ME?
ME menar att förslaget är otillräckligt för att dämpa de skenande drivmedelspriserna. Vi tycker att:
- reduktionsplikten ska halveras,
- regeringen bör ge incitament för att utöka svensk tillverkning av biodrivmedel,
- förslagets konsekvensutredning för företag är bristfällig.
Vårt remissvar i sin helhet hittar du här.
Halvera reduktionsplikten
Sveriges höga reduktionsplikt jämfört med andra europeiska länder påverkar möjligheten till lika konkurrens inom flera branscher som är beroende av drivmedel.
Kostnaderna för biodrivmedel (till exempel HVO) ökar kraftigt på grund av ökande priser på naturgas. Dessutom finns inte tillräckliga mängder av HVO på marknaden. Att frysa reduktionsplikten till 2022 års nivå räcker inte. I stället bör reduktionsplikten halveras.
Behov av ökad svensk produktion av biodrivmedel
Efterfrågan på ren HVO100 är stor i entreprenadbranschen, men tillgången begränsad. Merparten av dagens maskiner kan köras på biodrivmedel i stället för fossil diesel. Det innebär att dessa maskiner kommer behöva en ökad mängd biodrivmedel för att bidra till klimatmålen.
Det är ohållbart att fortsätta importera en stor del av all tillgänglig HVO och/eller råvaror för HVO-produktion till Sverige. För att säkra svenska klimatmål är det viktigt med inhemsk produktion, och för att drivmedelstillverkarna ska vilja investera i svenska produktionsanläggningar behövs incitament från regeringen.
Konsekvenser för företagen förbises
I förslaget har regeringen fullständigt förbisett effekten av stegrade drivmedelspriser på möjligheten att investera i och underhålla svensk infrastruktur.
Vatten, avlopp, vägar, järnväg, kraftnät och kommunikation är beroende av maskinentreprenörer. Drivmedel utgör en tredjedel av driftskostnaden för entreprenadmaskiner och den kostnadsökning (13 procent) som ökningen av reduktionsplikten genererade redan hösten 2021 påverkar nu möjligheten för stat och kommuner att upprätthålla investerings- och underhållsnivån.
Här måste staten ta sitt ansvar för den politik som förs och de krav som ställs på maskiner och bränsle genom att betala för de kostnadsökningar som det medför.
Publicerad den 17 maj 2022