Sänkt dieselskatt i en sektor riskerar snedvrida konkurrensen

Bakgrund – nuvarande skattenedsättning

Skattesatserna på bensin och diesel framgår av lagen om skatt på energi (LSE). Bestämmelserna i LSE är anpassade till det så kallade energiskattedirektivet. Direktivet utgör ett EU-rättsligt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Beskattningen ska uppfylla vissa miniminivåer. Samtidigt innehåller direktivet krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer och möjligheter för medlemsstaterna att ge skattebefrielse i andra fall.

2005 infördes en nedsättning av koldioxidskatten på diesel till arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheter. Syftet var att stärka jord- och skogsbrukets internationella konkurrenskraft. Skattenedsättningens storlek har varierat under åren och är sedan 1 januari 2020 1,93 kronor per liter.

Vad föreslår regeringen?

I en promemoria från Finansdepartementet föreslås att skatten för diesel som används i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet tillfälligt sänks. Detta för att kompensera för ökade kostnader på olika insatsvaror och värna svensk konkurrenskraft i lantbruket. Finansdepartementet föreslår att skattenedsättningen utökas med 2,00 kronor per liter till en sammanlagd nedsättning av energi- och koldioxidskatt på 3,93 kronor per liter.

Förslaget föreslås träda i kraft 1 juli 2022 och upphöra att gälla 30 juni 2023.

Läs promemorian "Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk" på regeringens webbplats.

Vad tycker ME?

Här kan du läsa ME:s remissvar i sin helhet.

När det här förslaget till lagändring togs fram, rådde en stabil situation som nu är helt omkullkastad i Europa på grund av kriget i Ukraina. Det är idag, och under de krisförhållanden som råder, ett stort antal energikrävande verksamheter utöver lantbrukssektorn som har uppenbara lönsamhetsproblem med skenande drivmedelspriser och andra kraftigt stigande kostnader som inte kan överföras till beställaren.

Ett flertal samhällskritiska verksamheter är beroende av drivmedel. Som exempel kan nämnas transporter för livsmedel, förnödenheter och råvaror, drift och underhåll av infrastruktur samt produktion av byggnadsmaterial som bergkross och betong. ME anser att promemorian ska stoppas helt och att en översyn av den svenska drivmedelspolitiken görs, där effekter och konsekvenser av drivmedelsskattens nivå och reduktionsplikten belyses ur ett säkerhets- och funktionalitetsperspektiv.

– Punktskatterna på drivmedel bör reduceras till EU:s miniminivå för att på kort sikt säkra Sveriges samhällskritiska funktion av infrastruktur och transporter, så länge oroligheterna i Ukraina fortgår, säger Svante Flodén, teknik- och miljörådgivare på ME.

Risk för snedvriden konkurrens

I utredningen SOU 2021:67 – Vägen mot fossiloberoende jordbruk konstateras att närmare hälften av Sveriges jordbruksföretag har en kombinationsverksamhet där olika former av entreprenadarbete är vanligt (till exempel snöröjning, schaktningsarbete och transporter). Det innebär att jordbruksföretag i många fall verkar inom samma bransch/arbetsområden som ME:s medlemmar.

Den ökade skattesubventionen som promemorian föreslår riskerar att kraftigt snedvrida konkurrensen inom entreprenadsektorn, även om skatteåterbetalning till jordbruket inte omfattas av arbeten och tjänster som utförs utanför lantbrukets verksamhet.

– En fördubbling av skattesubventionen av drivmedel för lantbrukssektorn riskerar att öka intresset för att bedriva entreprenadverksamhet med subventionerat drivmedel, menar Svante Flodén.

Striktare kontroll krävs

Promemorian har en begränsad konsekvensutredning som inte inkluderar de negativa effekter stödåtgärderna kan medföra för andra närliggande branscher. En ökad skattesubvention till lantbrukssektorn behöver hanteras av striktare kontroll och uppföljning av lantbruksföretagens inkomster från externa arbeten och den mängd drivmedel som förbrukas där. Konsekvensutredningen tar inte hänsyn till det merarbete det innebär för Skatteverket att noggrannare granska ansökningar om återbetalning till lantbrukssektorn.

Utan en skärpt kontroll av återbetalningen av skatt till lantbruket riskerar det att bli en subvention till kommuner och väghållare som anlitar dessa "lantbruksentreprenörer" till snöröjning, grönyteskötsel, markarbeten med mera. Det medför en skattesubventionerad snedvridning av konkurrenssituationen.